Påskafton i Nablus, en stad på den ockuperade Västbanken i Palestina. Jag finns med i tåget som promenerar till trummor och hornstötar från den ena kyrkan till den andra, för säkerhets skull med polis i täten. Stämningen är glad och man vinkar åt vänner och bekanta. Här firar man Holy Fire, när den heliga elden förs från Jerusalem. Vi för elden vidare till fyra mycket olika kyrkor men ikväll är ritualen ungefär densamma. Några sånger och böner, ett kort tal och elden förs vidare när ljus tänds. Vi avslutar med påskaftonsgudstjänst i anglikanska kyrkan, allt på arabiska.

De främmande tonerna och de märkliga orden öppnar nya möjligheter till fria tolkningar. Det är faktiskt just nu, när jag själv känner mig utlämnad, som jag tycker mig förstå kvinnorna när de finner Jesu grav tom och börjar ana att Kristus är uppstånden.

När jag sedan kan nynna med på några toner kommer glädjen. Ett enda ord känner jag igen, halleluja. När det återkommer i flera strofer klämmer jag i så mycket jag vågar. Efter gudstjänsten delar vi, unga och gamla, bröd och grönsaker med varandra.

Jag kan inte låta bli att tänka på ”A moment of truth” (sanningens ögonblick) som är ett starkt rop från de kristna palestinierna till världens kyrkor att öka ansträngningarna för rättvisa, fred och försoning i det heliga landet.

Låt oss läsa det ropet tillsammans i våra kyrkor som en del i vår omvändelse!

www.kairospalestne.ps

Torbjörn Rynéus, Svärdsjö