Ska'ut 2007-2008

Ska'ut är en ledarutbildning indelad i tre delar, grön, gul och blå. Grön – leva lägerliv med teori och praktisk utbildning. Gul – bo inomhus, färdiglagad mat och mycket teori. Blå – planera och genomföra ett projekt på ca en vecka.

I början av augusti 2007 så träffades vi, 17 blivande ledare, 10 tjejer och 7 killar dela det i två patruller, där man känner varandra så lite som möjligt, om du kan, det blev patrullerna Berguven och Tjädern. Vi tre ledare var också på platsen, platsen var Näset. Vi var dock inte ensamma. Plötsligt dök ”messmör”, ”badankor i mossen” och “äggröra” upp. Hur kommer det att sluta? Detta var patrullerna från Mälardalens distrikt. Vi fick leva lägerliv i en vecka med sol och regn. Under dagarna hade vi teoretiska och praktiska utbildningspass, karta, kompass, spårningar, hur kan en ledare vara m.m. (Läs mer om Ska'ut Grön och se bilder här.)

I mitten av oktober besöktes Ensro av Tjädern och Berguven. Andakt, historia och mycket teori stod på schemat, men också ett och annat praktiskt pass som skogsbrännboll. Under Gul del introducerades det som skulle bli Blå del.

I början av juli klockan 16.00 träffades vi i Mora för att bege oss på sista avfärden. Ganska exakt fyra dygn senare träffades vi i Mora igen för att åka hem. Vad hade hänt?

Vi började med att åka upp till Idre och åt vår första måltid och åkte någon mil till innan vi stannade för att bo. Slog upp tälten och undvek att bli uppätna av myggen. Mitt på dagen nästa dag tippades Tjädern och Berguven av vid sina startplatser i Norge. Vi, ledare, fortsatte och åt vår lunch för att gå till Sölen och vänta in de andra. Jag misstänker att det fanns fler än jag som gick och funderade på varför? Varför väljer man att gå flera kilometer som i vanliga fall skulle ta någon timma som tar nu tog det dubbla? Att bära 15 kg extra och bara gå uppför? Varför, varför? Så kommer man upp, sitter vid en spegelblank sjö, hör bäcken forsa, solen skiner och vinden smeket kinden. Det är verkligen värt allt besvär. Tänk att få uppleva det här lugnet oftare.



Patrullerna kommer i tid dagen efter och en eftermiddag med lugn och ro, ”Heaven is a wonderful place”, ”norsk kurragömma”, ”Chicago” och ”skaka skaka”.

Dags att bestiga toppen på 1755 m ö h. Vackert väder och utsikten var magnifik. Vi var inte ensamma om att gå upp på toppen. En snäll norsk man tog ett kort på hela gruppen:



Efter att ha njutigt av utsikten delar av Sverige och delar av Norge så gick vi neråt. Hemfärden startades och vi gick några timmar och kom ca 2/3 av vägen. Sista kvällen och det blåste. Ett tält kom inte upp och en stackare fick inte plats eller tog inte en plats i något tält och bodde under klar himmel hela natten. Sista morgonen och första regnet. Tillbaka till bilarna men först utdelning av märken.

Även på vägen tillbaka till Mora så stannade vi i Idre, kebab stod på menyn. De fyra dygnen har gått och vi var 19 ledare som åkte därifrån. En ledarutbildning är genomförd och lite mer kunskap har vi fått men ännu är vi inte färdigutbildade eftersom livet består av ett livslångt lärande, tror i alla fall jag.

Teresia Lenngren