Står till förfogande
I 4,5 år har Klas Johansson varit distriktsföreståndare i Svenska Missionskyrkan/SMU Övre Norrlands distrikt och trivs mycket bra. Trots att rötterna finns i Västergötland och den dialekten för alltid är tydlig (om än med små Norsjöliknande inslag) är det här uppe hans hjärta och uppdrag finns. Ändå har han nu valt att stå till förfogande som eventuell ny kyrkoledare för Gemensam Framtid.
– Det var inget självklart beslut, säger Klas, eftersom jag brinner för Övre Norrland och känner att jag har mycket kvar att ge i distriktet.
Men så kom de, frågorna från personer och så småningom kyrkostyrelsen, som tyckte att Klas kunde vara en god kandidat till kyrkoledarjobbet. Till en början sa Klas "nej, jag trivs där jag är", följt av "jag vet inte om jag har vad som krävs". När så en klok människa menade att Klas borde överlåta till andra att bedöma om han har de egenskaper och gåvor som en kyrkoledare för den nya kyrkan behöver, insåg Klas att så är det ju, och så bör det vara.
– Då sa jag att jag kan vara med i processen och se vart den tar vägen. Jag vill stå till förfogande så länge det känns rätt och riktigt. Kanske upptäcker andra att jag inte skulle passa, kanske känner jag att det drar iväg åt ett håll som inte känns rätt för mig. Men om det är Guds vilja så vill jag inte vara den som säger nej på förhand!
Nu är Klas en av de nio personer som Kyrkostyrelsen har lagt fram som förslag, och nyligen presenterades alla dessa i tidningen Sändaren. De fick svara på fyra relevanta frågor om sin egen roll i nya kyrkan, synen på delat ledarskap, sina egna ledaregenskaper och den största utmaningen i kyrkoledarskapet.
Klas svarar bland annat att han ser ett delat ledarskap som något självklart i nya kyrkan.
– Vi behöver bygga team som arbetar tillsammans utifrån sina olika gåvor. Det utesluter inte att det kan vara en tydlig ledare i spetsen för det delade ledarskapet.
På frågan om sina egna egenskaper i sammanhanget svarar Klas bland annat att han har en stark längtan efter att vara med och forma en rörelse som tydligare än hittills finner vägar att presentera Jesus för dagens människor, inte minst de utanför kyrkan.
Det målet gäller för Klas Johansson oavsett om han är distriktsföreståndare, församlingspastor eller ny kyrkoledare i framtiden. Han har ställt sig till förfogande till ett nytt, stort uppdrag, men har på obestämd tid sin fulla fokus på distriktet som han älskar.
Irene Strålberg