Någonting Större började på skärtordagens afton med incheckning och gudstjänst. Men egentligen började det med en vision för flera år sedan: "Det är dags att göra någonting större i Vännäs."

Efter över ett års hårt arbete med förberedelser av alla de slag ramlade så de 160 bokade "lägerdeltagarna" in, det vill säga de som skulle vara med alla dagarna och nätterna. Dessutom såldes dagspass till ytterligare personer som "bara" ville/kunde vara med enstaka dagar/kvällar/konserter, och till gudstjänsterna kom det ännu fler!

Läs och titta på bilder från Någonting Större: 

När Någonting Större hände i Vännäs

Det började med en dröm och slutade med någonting större och verkligare. Under påskhelgen kom cirka tvåhundra ungdomar från när och fjärran till Vännäs för att ta del av "Någonting Större", en ungdomskonferens med ett rikt utbud av aktiviteter där konserter med artister från USA i väst till Ryssland i öst blandades med workshops och gudstjänster.

   – Någonting Större var som ett påskägg – fyllt av godsaker, säger en nöjd deltagare efter fyra dagar i Vännäs.

Workshops, seminarier, nya vänner från Göteborg i söder till Luleå i norr, skratt och skateboard i det vackra vädret, gudstjänster med mycket lovsång, tillfälle till viktiga samtal, proffsiga konserter – och kanske en och annan vanlig påskgodis på toppen av det. Av de nöjda minerna att döma gav blandningen mersmak, och arrangörerna tänker redan framåt:

   – Nu ska vi först utvärdera, men just nu känner man bara "En gång till!", säger Maja Brändström-Nyström som var artistvärdinna åt alla tillresta band. Hon får medhåll av projektledaren Ludvig Jonsson:

   – Det är så mycket att vara glad över; att det kom så många på gudstjänsterna, att allt fungerade bra och att konserterna höll så hög klass. Självklart vill vi ha en fortsättning!

Det bästa av allt

Efter hårt arbete nådde de trettiotalet arrangerande ungdomarna målet att erbjuda Vännäs något utöver det vanliga, ge sörlänningar en större bit av Sverige och visa på att det finns någonting större att tro på. Deltagarna kunde själva välja om de till exempel ville lära sig att använda sin kamera eller utforska om Gud är grym eller grymt bra, cykla enhjuling med en Sverigemästare eller prata om sexualitet i Jesu efterföljd.

   – Bredden på workshops och seminarier gjorde att alla kunde hitta sin grej, berömmer ungdomspastor André Bertilsson från Luleå.

Varje dag erbjöds det dessutom två gudstjänster (med två- till trehundra besökare) där sång till ett lovsångsteam från Göteborg var en av flera viktiga delar.

   – Det bästa med alltihop var gudstjänsterna och konserterna, säger en 14-årig tjej. Men, tillade hon, kompisarna, maten, aktiviteterna, vädret - ja, allt var bra!

Många bra artister

Utan ett stort bidrag från EU hade valet av artister inte blivit vad det blev, men nu fick påskkonferensens deltagare njuta av bland annat supergitarristen och singer/songwritern Josh Wilson från USA. En av hans mest kända låtar, "I refuse", spelas flitigt på radiokanaler i USA och handlar om att han vägrar att sitta passiv när han ser nöd i sin omgivning eller runtom i världen.

   – Josh har grymt bra texter – och så är han helt otroligt bra på gitarr, sa en imponerad åhörare efter konserten.

Josh Wilson var en av flera artister som uttryckte hur proffsigt arrangemanget Någonting Större var, ett bra betyg till "amatörarrangörerna". Bland övriga medverkande artister kan nämnas svenska Liquid Ham som spelar "dataspelsmusik", poprockbanden Run Kid Run från USA och Everfound från Ryssland som fick Liljahallen att dansa, och svenska Safemode som fick publiken att studsa sig svettiga.

   – Det var helt fantastisk stämning på konserterna, det kunde knappast ha varit bättre även om vi hade varit fler, säger både Ludvig och Maja.

Ingenting är omöjligt

Arrangörerna för Någonting Större kommer i huvudsak från Missionskyrkan och Pingstkyrkan i Vännäs, Åskyrkan i Kvarnåsen samt Hedlundakyrkan i Umeå. De hade hjälp av Studieförbundet Bilda, den samkristna ungdomsorganisationen equmenia, Övre Norrlands distrikt av Svenska Missionskyrkan och SMU, gott samarbete med Liljaskolan, stöttande företag i Vännäs och många privatpersoner.

   – Det har varit otroligt roligt! Vi bär med oss att ingenting är omöjligt, säger Maja. Vi fick en vision och ett och ett halvt år senare är den förverkligad. Att vi som aldrig har gjort sådant här förr klarade av det – det är för mig beviset på att det verkligen finns något större.

Text: Irene Strålberg

Foton: Selina Strålberg, Stina Nordin, Klas Johansson