Har vi några skäl att inte bilda en ny gemensam kyrka?

Under många år har jag inspirerats av enhetstanken som lyfts fram i  Bibeln och Jesu egen förbön för enhet. Som kristen är det för mig en självklarhet att arbeta för enhet/ekumenik. Det kristna livet är bara tänkbart i en gemenskap.

Som kristen är jag en del av Kristi kropp och därför hamnar jag i en motsägelse om jag som kristen försöker distansera mig från andra kristna. Vi hamnar i en konflikt med oss själva och vår tro. Det finns bara en framkomlig väg för att nå kristen enhet - man måste göra gemensamma andliga erfarenheter.

Det är naturligt att man utgår från bönen och Gudssökandet i stället för att diskutera "bokstavsfrågor", historien visar att all fruktbar ekumenik föds underifrån. Det vore förödande om ekumenik och enhet handlar om likformighet. Med ekumenik menar jag uppfyllelsen av Jesu bön i Johannesevangeliet kap 17. Ingenting kan egentligen vara viktigare för oss än att samverka så att bönen blir besvarad. Enligt Jesus hänger den samman med att världen ska kunna tro.

Evangelisation och mission kommer att undermineras så länge den bönen inte är besvarad och uppfylld. Därför är det med både glädje och stor entusiasm som jag tar del i det arbete som Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan står i för att bilda ett nytt gemensamt kyrkosamfund. Min tro och förhoppning är att detta snart skall bli en verklighet då hela vårt samhälle väntar på oss då vi behövs mer än någonsin med tanke på alla de utmaningar som finns i vårt samhälle och för att klara dessa utmaningar behöver vi varandra.

Frågan måste ställas, hittar vi några skäl i Nya Testamentet för att inte söka enheten och bilda en ny gemensam kyrka? Nu har vi en möjlighet att ge vårt bidrag till enhet för våra medmänniskors skull i trohet mot Jesus Kristus.

Sören Carlsvärd
ordförande i våra tre kyrkors/samfunds presidier