Rapport från samtalsdagar om det nya kyrkosamfundet
2009-10-03

Den gångna helgen hölls två av höstens fyra samtalsforum om det nya gemensamma kyrkosamfundet. En samling hölls i Sundsvall, den andra i Göteborg. Till båda dessa samlingar kom ett femtiotal personer och i samtalsgrupperna var diskussionerna öppna och engagerade.

Samtalsdagarna hölls i Sundsvall och Göteborg. Till båda kom baptister, metodister och missionskyrkliga för att diskutera en gemensam framtid. För att få veta mer och för att lämna bidrag in i den pågående processen.

Både i Sundsvall och Göteborg inleddes dagen med en storsamling. Här gavs information om den process som just nu pågår mellan Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan. Motiv till ”Gemensam framtid” redovisades, liksom också processorganisation och tidplan. I Sundsvall medverkade Ann-Sofie Lasell och Olle Alkholm från projektledningen för Gemensam framtid. I Göteborg fanns Ola Bojestig, distriktsföreståndare i Missionskyrkan, PA Sahlberg, ordförande i Teologiverkstan RUT, samt Anders Svensson och Gunilla Hjelmåker från projektledningen.

Efter gemensamma samlingar anslogs huvuddelen av dagen till samtal i smågrupper. Fem smågrupper på varje ort som diskuterade frågor som nu också bearbetas av processens fem arbetsgrupper. Detta som ett sätt att påverka och ge arbetsgruppen nya influenser och tankar.

Frågorna som behandlades av grupp 1 var:
Beskriv relationen mellan den enskilda församlingen och församlingarna tillsammans!

Här markerade medlemmar i baptistförsamlingarna som fanns med i Sundsvall behovet av stor frihet och självständighet. Men att det parallellt måste finnas gemensamma riktlinjer för det nya kyrkosamfundet. Samtalet uttryckte också att det är viktigt att tillskapa gemensamma igenkänningstecken i det nya kyrkosamfundet.

I Göteborg uppmanades alla församlingar att ta aktiv del i processen och att vi, när vi formar det nya kyrkosamfundet, tydligt visar att kyrkan är till för människorna, inte tvärtom.

Vad betyder medlemskap idag?
Olika syn på begreppet medlemskap redovisades. Vissa menade att ordet medlemskap signalerar förening och formell tillhörighet, andra vill ge begreppet en ny innebörd med ett starkare andligt innehåll. En synpunkt var att det inte spelar så stor roll om det heter medlem eller tillhörig – viktigast är att vi är del av Kristi kropp.

Den stora frågan här är om medlemskapet är giltigt i alla församlingar i det nya kyrkosamfundet. Här efterlystes en huvudlinje, något som är starkare än en generell riktlinje.

Grupp 2 behandlade följande frågor:
Vad vill vi signalera med vårt nya namn?
Förslagen i Göteborg var många:
Öppen kyrka, välkommen vem du än är, tillåtande atmosfär, gemenskap och värme mellan människor, inbjudande. Namnet ska ge uttryck för närvaro. Ordet ”kyrka” skall finnas i namnet.

Namnet är inte så viktigt lokalt, men det måste vara relevant för att fungera nationellt och internationellt samt i kontakt med media.

Vad ska den nya kyrkan vara till för, i Sverige och internationellt?
Samtalet kretsade kring det diakonala arbetet, en plats för mångfald, större genomslagskraft i samhället, samordningsvinster, förmedla befrielse andligt, fysiskt, psykiskt och socialt, identifiera och ta till vara olika gåvor hos individer och församlingar. Föra till tro, växa i tro och dela vår tro.

Internationell samverkan och relationer till andra – varför? Vad betyder det för oss i den nya kyrkan?
Viktigt med lokalt, nationellt och internationellt nätverk. Tillsammans blir vi starkare. De relationer vi bygger ska syfta till att betjäna medmänniskor mer och bättre.
Missionsarbetet kan administreras gemensamt – det sparar vi pengar på.

Vilken tidning ska vi ha och med vilket uppdrag?
Vi ska ha en gemensam vecktidning som ägs av kyrkan och som speglar samhället ur kyrkans perspektiv. En gång i kvartalet ska det finnas en del av tidningen som innehåller medlemsinformation. Så sa man i Göteborg.

Och i Sundsvall:
Vi måste ha en tidning med medlemsinformation. Finns resurserna kan vi ha en tidning av typ Sändaren.

Vilken slags utbildning ska finnas inom den nya kyrkan?
Folkhögskolorna ska finnas kvar och kyrkan ska vara deras huvudman, tyckte Göteborgsgruppen.

Och i Sundsvall:
Idag finns fem folkhögskolor inom samfunden, samt THS. Det är viktigt att bevara utbildningar som församlingarna behöver. Huvudmannens intentioner med skolorna ska styra utbildningen mer än vad som sker idag.

Vad har församlingarna för önskemål/förväntningar på hur det nya kyrkosamfundet ska arbeta och tänka när det fäller fastigheter och finansförvaltning?
Den nya kyrkan behöver fastigheter som är ekonomiskt lönsamma – vi ska inte enbart vara fastighetsförvaltare. Viktigt att ta endast avkastningen av finansförvaltningen till verksamhet. Men om förmögenheten är stor kan en viss del tas till verksamhet – detta är en bedömningsfråga från tid till tid. Sa man i Sundsvall.

Göteborg: Fastigheterna är avsedda för verksamhet – här ska verksamhet bedrivas. Teologer och pastorer ska inte syssla med fastigheter.

Den kompetens som finns i arbetsgruppen som behandlar fastighets- och finansförvaltning är mycket god.

Detta är alltså en kortfattad resumé av engagerade samtal i Göteborg och Sundsvall. Lördagen den 17 oktober hålls nästa två samtalsdagar, en i Fjällstugan, Jönköping, och en i Norrmalmskyrkan i Stockholm. Välkommen dit och var med i processen för ett nytt, gemensamt kyrkosamfund!