Så gör vi

Lena Huld och Olle Carlsson arbetar i församlingar, Lena på Styrsö i Göteborgs skärgård, Olle i Stockholm. Båda har gjort en livsresa som nu gör det möjligt för dem att finnas till hands för människor i och utanför sina församlingar.

Lena Huld och Olle Carlsson uppvisar många olikheter. Men de delar en och samma vision –  att finna tilltalet till vår tids människor.

Styrsö – där Lena Huld arbetar - har förändrats. Fiskebåtarna har fått en egen hamn, men den gamla näringen berör inte längre så många. Under ett antal år flyttade människor ut och missionsförsamlingen åldrades och tunnades ut. Idag är Styrsö mer av en förort till Göteborg. Hus byggs, sommarhus blir permanentbostad och arbetspendlingen över havet har blivit intensiv. Men, människor som flyttade ut till ön kom inte till kyrkan.

- Det kändes som att man skulle vara på ett visst sätt. Som om det fanns en förväntad form, berättar en av medlemmarna för en tidning.

- Det var inte naturligt för mig att ta med mig människor till min kyrka.

Olle Carlsson arbetar i Allhelgonakyrkan på Södermalm i Stockholm. Människor har strömmat till från hela staden. I Allhelgonakyrkan anas en ton och ett tilltal som når in i storstadens människa.  I sin bok ”Kristendom för ateister” skriver Olle:
”Jag har fått erfara att kristendomens radikala kärleksförkunnelse som proklamerar frihet för alla som behöver den, har en klangbotten som attraherar och ger dagens människor ett nytt liv och ett sammanhang som har betytt skillnaden mellan liv och död för många. Kyrkan är inte bara en plats för andlig konsumtion eller för att få något när jag är i kris eller något som skänker mig extra julstämning. Det är en plats för samarbete, förändring och helande. Det är inte genom fri konkurrens vi kommer att kunna förverkliga Guds vilja på jorden utan bara genom samarbete. I denna tid då vi alla är konkurrensutsatta är det vårt hopp och vår räddning.”

En växande medvetenhet banade väg för förnyelsen i Styrsö. Bänkarna såldes, inredningen förnyades. Ljusa färger gjorde kyrkan öppnare och varmare. Bänkarna är ersatta med stolar och hopfällbara bord. Till en början placerades stolarna av ren tradition i rader och möblerades sedan om till fikat. Men det slutade de snart med, varför sitta och titta varandra i nacken? Det visade sig att placeringen runt bord passade för dialog och den nya formen av gudstjänst.

Lena Huld är pastor i församlingen. Budskapet växer fram kring borden och pastorn har inte längre tolkningsmonopolet i gudstjänsten. Samtalet och diskuterandet har blivit en självklar del av Styrsö Missionskyrka.
Församlingen tog sin kris på allvar. Nedläggning var ett realistiskt alternativ.

– Vi har strävat efter att hitta ett nytt språk. Vi tror att nya former och nya mötesplatser behövs för att dela erfarenheter av Gud och tro i vår tid. Det blir inte bara en öppnare attityd mot nya deltagare, det reser också frågor till oss själva, säger Lena Huld.

- Här finns ingen färdig form att pressas in i, toleransen är stor och det är högt i tak. Vi är väldigt försiktiga med varandra, har stor respekt för varandras egenheter. Alla behöver inte vara likadana, i en kärleksfull gemenskap finns plats för olikheter. Därför fungerar den här kyrkan även för dem som inte har någon religiös bakgrund, säger Olle Carlsson.
Detta kan sägas om både Allhelgonakyrkan och Styrsö missionsförsamling. Och, det kan sägas om många fler församlingar.

Människor har upptäckt är att en ny tid kräver nya ord och nya former. I en ny tid behöver många lyssna till människors sökande för att sedan dela deras upptäckter av levande och helig tro.

- Under den här resan har jag upptäckt att det finns så mycket tro hos människor, även hos dem som inte bekänner sig som kristna, säger Lena Huld. De kanske inte uttrycker sig eller tänker precis som vi, men kan vi begära det? Jag tycker inte det, det måste finnas en respekt för att alla inte är på samma plats i trons liv. Jag tror inte att en sådan öppenhet behöver vara farlig, inte om Kristus är centrum. Och vågar man släppa in det som är lite annorlunda och ovana förändras man själv också. Det är ett Guds skeende i det här, på alla nivåer, hos alla berörda.

Olle Carlsson skriver:
 ”Den kristendom som jag vill representera och kämpa för är en kristendom som vågar göra upp med en föråldrad människosyn och obegripliga lärosatser som står i vägen för andligt sökande människor att upptäcka kristendomens vackra och tidlösa kärleksbudskap. (...) Jag tror på kyrkan som en mötesplats där olika gudsuppfattningar och trosutryckt inte ses som hot utan som en möjlighet och tillgång. (…) Det handlar om att låta människor på ett självständigt sätt närma sig det kristna budskapet med friheten att tolka och göra det utifrån egna förutsättningar och erfarenheter.”

Lena Huld och Olle Carlsson känner inte varandra. De har aldrig träffats. Men på Tankesmedja framtiden möts de till ett samtal med Gunilla Hjelmåker som samtalsledare.

PA Sahlberg