Inte mycket till granskning

15 november 2007

 

Jag hör till dem som tycker att Janne Josefsson och hans redaktion på SVTs Uppdrag granskning ofta gör angelägna och bra program. Det handlar om grävande journalistik där man granskar myndigheter och organisationer. För mig är det ett program som tar den lilla enskilda människans parti, vilket är lovvärt. Men ibland kan det gå lite för långt i ensidigheten. Gårdagens program var enligt min mening ett exempel på detta.
 
Redaktionen hade förmodligen fått ett tips om hur en ung man med Aspergers sjukdom ansett sig blivit dåligt bemött och behandlad av Göteborgs Räddningsmission.

Göteborgs Räddningsmission bedriver ett professionellt, socialt, diakonalt och ekumeniskt arbete i Göteborg. De fick uppdraget från de sociala myndigheterna att ansvara för detta ärende. Mannen ville inte bo i det gruppboende han blev erbjuden, utan valde att bo i något som kan liknas vid ett plåtskjul.

För att göra en lång historia kort kan man säga att mannen inte var nöjd med bemötandet från Räddningsmissionen. Utifrån detta gör Uppdrag granskning ett program om hur man anser att olika hjälporganisationer med kristna förtecken, liknande Räddningsmissionen, konkurrerar om själarna i kommersiellt syfte.
 
I och med det faktum att Räddningsmissionens företrädare först valde att inte tala med journalisten så drogs snabbt slutsatsen att här måste en hund ligga begraven.
 
Från redaktionens sida valde man att under några sekunder även att klippa in en bild från en tv-gudstjänst i Värnamo missionsförsamling. Märkligt tyckte jag eftersom Värnamo inte hade något med detta att göra.
 
Nåväl, i detta fall blev det inte mycket av granskningen och som tittare tyckte jag att det blev lite tunt. Jag uppfattade det nog som om objektiviteten från redaktionens sida glömdes någonstans mellan uppslaget och det färdiga inslaget.
 
Men jag står fast vid min inledande reaktion. Vi behöver program som Uppdrag granskning. Program som ger alternativ till de ytliga tv-program som annars dominerar programtablåerna.
 
Under mina 18 år i Göteborg har jag på plats kunnat följa det fina arbete som Göteborgs Räddningsmission utför i staden. Men det är ju som man brukar säga en annan historia.

Göran

Göran

Taggar:



    Du ansvarar själv för det du skriver. Det får inte strida mot
    svensk lag eller god sed. Vi förhandsgranskar inga kommentarer.

    Kommentarer:

    1. Undertecknad har nästan ingen respekt för yrkesetiken hos den reporter du nämner (Stora journalistpriset till trots). Han har tjänstgjort i härvarande lokalradio under några år. Min uppfattning är att hans journalistiska (undersökande) metod är att i förväg bestämma sig för slutresultatet och därefter sortera undan alla fakta vilka inte stämmer med själva predestinationen. Så kan man göra i den stora världen ("en gång pratade vi med dig - men vi gör inte om det"). Den brända jordens taktik kan bara tillämpas på nationell nivå. Så kan man inte arbeta i den lilla, lokala världen, där tillräckligt många av läsarna/tittarna känner nyanserna i fallet och där journalisten inte sällan måste möta flera av de inblandade personerna gång efter annan. Detta får givetvis inte innebära att man hänger sig åt vänskapskorruption eller rädsla och blundar för missförhållanden - men vinklarna torde bli mindre skarpa. Mycket ofta får riksmedierna f.ö. sina uppslag från något ämne/förhållande som lokalmedier redan behandlat. Hälsningar Tore
    2. Jag hoppas att ni hörde Janne Josefsons tydliga ursäkt denna vecka. Jag är betydligt mer positiv till Janne Josefsons arbete än vännen Tore. Jag tycker att det är få journalister som vågar komma verkligheten så nära som han. Som uppfödd Göteborgare är jag kanske mer van vid hans språk. Sedan är det beklagligt att misstag gjorts även av honom. Ingemar Svensson, Borås
    Skriv en kommentar    
    Användarverifikation Bild för användarverifikation  

    Göran

    Om mig


    Arkiv



    Taggmoln


    Om en kommentar är olämplig skicka ett mail till: blogg@missionskyrkan.se
     

    Svenska Missionskyrkan