Praktiskt med skoluniform?
08 november 2007
Härom veckan förbjöd Östermalmsskolan i Stockholm sina elever att klä sig alltför urringat och i alltför stort byxhäng. Och som ett brev på posten framträdde sedan en av skoluniformens försvarare, Ann-Louise Trulsson, moderat skolpolitiker och präst från Blekinge.
Skoluniformer ökar jämställdheten i skolan, sparar pengar, skapar vi-känsla och tar död på de klädkoder i skolan som är svåra att acceptera, säger Trulsson.
Jag kan se det praktiska med skoluniform - det sparar tid och pengar, kanske minimerar det rädslor och osäkerhet. Men jag tycker också att det finns skäl att fundera över hur vist det är att driva en sån här fråga.
Vad signalerar det till vuxenvärlden att alla elever i en skola är likadant klädda? Är det inte lätt att vi lurar oss själva och tror att alla elever är likadana?
Med största sannolikhet förenklar jag frågeställningen. Men jag vill ändå ha det sagt:
- Vi måste våga, orka och kunna se varje enskild elev. Varje enskilt barn och tonåring. Unga människor som befinner sig i dynamisk utveckling och som söker sin identitet på livets alla områden. Skoluniformen kanske inte omöjliggör detta. Men medge att risken finns!
Hur förkastligt det än är så dömer vi ibland individer efter kläder och yttre manér. Men vill vi vara med och forma framtiden måste vi ge plats för människan. Och då menar jag också den unga människan med ett intill osannolikhet gränsande byxhäng.
Ungdomar och kläder är ett kapitel för sig. Eller vad säger du?
Göran
Du ansvarar själv för det du skriver. Det får inte strida mot
svensk lag eller god sed. Vi förhandsgranskar inga kommentarer.