"Min bror"
01 oktober 2009
Det är sen onsdag kväll och jag känner mig en aning omtumlad. Läste du min senaste blogg från Kongo så anar du varför.
Just hemkommen efter två veckor av firande i Kongo-Brazzaville försöker jag sortera mina intryck och komma tillbaks till min vardag här hemma . Det är inte helt lätt.
Vad gör man av alla intryck? Konstatera att det var ju en fantastisk resa i en exotisk miljö eller får det bli något som jag tillåter påverka mitt sätt att vara och leva i det som är mitt eget sammanhang?
Det är för tidigt att svara på dom frågorna.
Jag behöver tid för begrundan och reflektion.
Just nu, innan det är sängdags tänker jag på hur fint och förmånligt det är att ha missionsföreståndare Patrice Nsouami som kollega och samtalspartner. Jag är dålig på franska och han är dålig på engelska men vi kan på ett märkligt sätt kommunicera med varandra ändå.
Det finns något i våra uppdrag, vår kallelse, som förenar oss.
Efter en konsert en av de sista kvällarna vandrar vi ut sida vid sida som så ofta tidigare. Så känner jag hur Nsouami tar min hand i sin och så viskar han orden: ”min bror”. Så går vi där ett 50-tal meter hand i hand och jag tänker tanken: Detta är livet!
Visst är det mycket som kan tyckas skilja våra världar från varandra, men djupast sätt är vi bröder i en familj som inte ser några som helst gränser!
Du ansvarar själv för det du skriver. Det får inte strida mot
svensk lag eller god sed. Vi förhandsgranskar inga kommentarer.