Respekt och bön

23 november 2009

 

Under helgen var kyrkostyrelsen samlad för sammanträde. Den stora frågan var naturligtvis den om samkönade äktenskap. Det är inte svårt för dig som läsare att ana dig till under vilken vånda man möttes.

Det som jag ofta slås av, även denna gång, är på viket sätt denna styrelse samtalar i svåra frågor.

Man ber tillsammans om Guds ledning, lyssnar på varandra i respekt. Alla får komma till tals från början och tonen i samtalet är gott. Samtidigt finns tydligheten där som i detta fall fick konsekvensen att fem ledamöter reserverade sig mot beslutet.

Som väntat framkom olika åsikter i sakfrågan och du kan på annan plats på vår hemsida läsa om beslutet.  Som jag lärt känna vår kyrka så är det denna väg vi har att gå. Vi är en kyrka som låter pastorer och församlingar få komma till olika ståndpunkter. Vi kommer aldrig komma fram till en enighet i denna fråga, lika lite som i andra viktiga frågor. Vi läser och tolkar Bibelns budskap på olika sätt. Vår Gudsbild och människosyn kan också se olika ut.

Men den respekt som finns i vår styrelse önskar jag ska finnas också i alla de samtal som väntar.

Som missionsföreståndare har man inte rösträtt men jag står bakom det beslut som togs.

Under december månad kommer ett brev sändas ut till församlingarna där vi får möjlighet att beskriva mer om hur tankarna har gått, hur beslutet vuxit fram och hur det ska tillämpas.

Med hopp och tillförsikt om att respektfulla samtal och en myckenhet av bön ska innebära att vår kyrka kan gå vidare och att vårt fokus, som vi alla delar, att människor ska komma till tro på Jesus Kristus, ska var det som är ledstjärnan i vårt arbete och i vår kallelse.

Göran


Du ansvarar själv för det du skriver. Det får inte strida mot svensk lag eller god sed.
Vi förhandsgranskar inga kommentarer. Eventuella lagbrott kommer att polisanmälas.

Kommentarer:

  1. Är inte respekten ömsesidig? Varför inte vänta med ett sådant här oerhört känsligt beslut i så fall? Varför denna brådska? Djup, djup sorg!
  2. Jag välkomnar ert beslut. Respekten måste både riktas mot dem som läser Bibeln som att detta är fel, och alla dem som redan finns i våra kyrkor som kämpar med sin tro och sin sexualitet. Jag tror att kyrkan måste signalera öppenhet, sedan får vi fortsätta att arbeta med åsikter, tolkningar och värderingar av vad som är stort och smått. Läste just i Markus: Bevara sältan och håll fred med varandra. Håller med. Tack SMK.
  3. Tack för ett klokt och vidsynt beslut. Vår kongregationalistiska struktur talar för ett beslut som detta. Personligen har jag genom min erfarenhet som läkare och psykiater kommit fram till att sexuell läggning huvudsakligen är biologiskt förankrad. Jag har tyvärr stött på diskriminering av homosexuella även inom SMK. Inom samfundet finns ett stort spektrum beträffande bibelsyn som talar för beslutet,även om jag personligen hade fördragit Svenska Kyrkans modell. Civilrättsliga äktenskap.ja det kan vara möjligt. Men märk väl man kommer i så fall ha kvar frågan om välsignelse av homosexuella. Själva grundfrågan om lika värde ser jag som djupt evangelisk.
  4. Var i bibeln står det att det är ok med homovigslar? Tycker det är konstigt att man missat detta tidigare i vår kristna historia
  5. Äktenskapet mellan man och kvinna är den enda definition som är långsiktigt möjlig att upprätthålla. Förutom att det är den enda på vilken det utan pinsamhet går att applicera Jesusorden i Matteus 19 (med hänvisning till 1 Mos 2) om att "de två ska bli ett kött, så är de nu inte längre två utan ett kött". SvK:s vigselordning för hs är pinsamt pryd - ska bli roligt (inte) att se SMK:s. /// Dessutom är det äktenskapens minsta gemensamma nämnare genom historien att de varit ett förbund över könskampsgränsen. När vi nu i största välmening accepterar fyrkantiga cirklar kan definitionen utvidgas ad infinitum - och vi har nu prejudikat på att den enskilda församlingen äger frågan. (För det kan väl aldrig vara STATENS äktenskapsdefinition som är ledstjärnan för en frikyrka?). /// Övriga samfund i Sveriges Kristna Råd måste ju nu tro att vi blivit tokiga eller fått tre statskyrkor. Och hur vi nu ska bli lyssnade på i Litauen och Uganda (som antagit förfärande homofoba lagar och borde få skarpa protestskrivelser från våra samfund) är mer än jag begriper. Leder vissa pastorala undantag och medgivanden, som jag varit med om att öppna för, till acceptans för ren queerteologi med påföljande legitimering av planerad fader- eller moderlöshet, ja, då lär ju få ens våga diskutera dem. /// Hur tänkte ni egentligen? Jo jag vet - ni ville vara snälla. Men att söka Guds vilja i bön och samtal, och ändå som SvK skriva ett "Kan utgå" efter vigselritualens Jesusord om äktenskapet, det verkar mest som att utmana Herren och tro sej vara kärleksfullare än Han - ungefär som i mycket av domssöndagsförkunnelsen.
  6. Notera alltså att beslutet gäller Äktenskapet - något som inte ens var på tapeten i våra kyrkor vid detta års ingång! /// Jag uppskattar dock omtanken om vissa av Jesu minsta bröder (apropå Domssöndagen) även om jag menar att den nu lett till galna slutsatser. "Att mena väl och rätt förmåner äro tvegge / en enda är ej nog, säll dem som har dem bägge" (A C Rutström 1721-1772, herrnhutisk präst och väckelseledare, kyrkoherde i Hedvig Eleonora 1756-1767, landsförvisad 1767-1770).
  7. Naturligtvis är det så att åsikterna är olika om detta, och från olika håll skulle väl många vilja ha ett beslut med lite annan tyngdpunkt. Just för att det blir sådana övertoner i de här diskussionerna vill jag skicka ett tack till kyrkostyrelsen och Missionskyrkans övriga ledning, för att man försökt tänka så klart som möjligt, utifrån vad Missionskyrkan är.
  8. Hur är det möjligt att denna fråga kan bli så stor? Är man osäker själv på sin sexualitet eller vad är det? Låt Kyrkostyrelsen och alla andra i ledning få arbeta med de viktiga frågorna istället. Skärpning!
  9. Sorglit att man talar i Sv Missionskyrkan om ömsesidighet men kör ändå över systerkyrkornas vädjan.Då är ordet ömsesidigt inte värd nåt. Må Gud bevara oss från splittring.
  10. "Sorglit" med en missionsarbetare som inte vågar stå för det han/hon skriver genom att sätta ut sitt egt namn.
  11. Gäller den "undran" också?
  12. Ömsesidighet betyder inte att den ena kyrkan dikterar över den andra. Däremot att man så långt som möjligt samtalar med varandra och informerar varandra om aktuella frågor. I det avseendet har ledning och medarbetare i den internationella missionen ett stort ansvar. Det hade t.ex. varit bra om man tydigare talat om bakgrunden till den pågående samgåendeprocessen med tanke på den oro för minskat missionsintresse som finns och som jag vid Kongobesök i somras försökte förklara var obefogaD. Minskat missionsintresse har haft andra orsaker inom vårt eget samfund. I den gemensamma församling som jag tidigare tjänat lade vi ner mycket tid på att informera om våra båda samfunds mission. Det är väl också bekant att vi i Svenska Missionsförbundet tog ställning till kvinnliga pastorer långt tidigare än våra systerkyrkor, i den mån de ännu har gjort det. Etc.
  13. Det är med stor sorg och besvikelse jag ser att den kyrka jag sett upp så mycket till, nu har blivit ett ryggradslöst parti. Politik framför Bibeln . Varför kunde inte äktenskapet fått tillhöra man och hustru? Varför kan inte kyrkan vara den sista försvarsmuren mellan rätt och fel? Vad händer nästa gång?
  14. Missionär, vill veta, Undran, Sorglit och Skärpning; Varför alla dessa anonyma kommentarer? Och varför alla dessa män?
  15. Eftersom det står i Svenska Missionskyrkans konstitution att "Varje församling är självständig" tycker jag att kyrkostyrelsen fattat ett korrekt beslut oavsett vad jag själv tycker i frågan.
  16. Tror att man inte skriver ut sitt namn för att undvika att kallas "Homofod"! Min känsla är att det inte är lika högt i tak om man har en avvikande åsikt som verkar vara mer konservativ. Det finns trots allt en ganska tydlig hållning i på central nivå. Är det öppenhet?
  17. Jag tycker att kyrkostyrelsen har fattat ett klokt beslut. Sven Johannesson
  18. Hade "vi" haft diskriminering av människor som utgångspunkt, hade det här varit ett ganska enkelt beslut att ta, tycker jag. Vi skulle bli känd som en kyrka som motarbetar diskriminering och slåss för en god människosyn. Jag är ganska besviken på detta ryggradslösa beslut. Men samtidigt tacksam för att ingen dörr slagits igen. Tänk vad bra det skulle varit om vi, som enda "frikyrka" hade sagt "Ja!". Då skulle vi bli en respekterad kyrka av väldigt många. Tycker i alla fall jag.
  19. Observera att Anders Axelsson, staten och Missionskyrkans ledning nu inte ens vill att vi ska ha ett särskilt ORD för förbundet mellan man och kvinna! Så kan det gå när välvilja och diskrimineringsargumentet skruvas några varv för långt. (Varför får inte min dotter heta Anders?). Kyrkostyrelsen och Göran Zettergren ville säkert väl, men tvår nu sina händer och gör samfundets moderat heteronormativa pastorer och församlingar skyddslösa gentemot medias och Rfsl:s anklagelser för kränkningar och diskriminering. "För er missionsföreståndare FÅR ni ju viga två män (eller två kvinnor) till ett äktenskap i kristen mening - varför GÖR ni då inte det?" Än värre: som queerteologer har vi små möjligheter att få t.ex. Ugandas eller Litauens öra när det gäller att hejda homofoba lagförslag. Men jag gör ändå i ordning ett upprop till Ugandas ambassad i Köpenhamn inför Första Advent.
  20. Jag undrar stilla: VEM drabbas när vi viger samkönade par? Är det någon som vill vara vänlig och berätta det för mig? Varför är det sånt himla liv om det här? Jag fattar nada. Ni/vi som är "normala" enligt "skapelseordningen" FÅR fortsätta leva precis som förut. Ja till och med gifta oss som vanligt. Flera gånger om vi vill. Men ni som förfasar er över detta "förskräckliga", att två av samma kön får ingå kristet äktenskap: Var lugn systrar och bröder! Ni kommer inte att märka någonting alls. Ingenting. Som homosexuella människor behandlats av kyrkorna ser jag i min kristallkula att vi som lever nu ligger i gravens vila sedan länge länge innan något samkönat par vill ingå äktenskap hos oss i SMK. Så: lugn, bara lugn. Eftersom vi i vår kyrka har högst en vigsel per år och homosexuella kanske endast utgörs av 10% av befolkningen, dröjer det säkert uppemot 20 år innan detta sker. För övrigt vill jag säga, att jag ingenting förstår av vad Andreas Holmberg försöker förmedla här ovan.
  21. Anders, du har rätt i att rätt få torde använda den nya möjligheten, t.o.m. i Svenska kyrkan. (Vilket inte hindrar att det kan kännas viktigt och positivt för dom som vill). Signalerna är ändå starka och får stora konsekvenser: 1) Vi är ledsna för att vi har varit taskiga mot hs/bs och vill gottgöra det på något sätt. Det är det positiva. Men vidare: 2) Det spelar ingen som helst roll om ett barn, allt annat lika, har en pappa eller inte; avsiktlig och planerad faderlöshet legitimeras rakt av. 3) Det spelar ingen som helst roll om ett barn, allt annat lika, har en mamma eller inte; avsiktlig och planerad moderlöshet legitimeras rakt av. 4) Missionskyrkan legitimerar en statlig omdefinition av äktenskapsbegreppet, där äktenskapets minsta gemensamma nämnare utgår - att det trots alla historiska olikheter gällt ett förbund över könskampsgränsen - och ersätts med ett vuxet frivillighetsparadigm eller i kyrkornas fall av ett kärleksparadigm, vilket skapar ständigt nya "diskrimineringsfall" (särskilt som det redan är lagligt att gifta sej med halvsyskon eller fastrar på dispens och polyrörelsen jobbar på). 5) Missionskyrkan befordrar en utveckling där förbindelsen mellan man och kvinna varken i skolan eller i kyrkan ska kunna framställas som speciellt väldesignad eller välsignad utan att man som lärare eller pastor hängs ut offentligt som fördomsfull och "kränkande" 6) Missionskyrkans ledning accepterar och välsignar enkönade förbindelser även mellan ungdomar som inte är specifikt homosexuella utan fullt förmögna till äktenskap enligt 2008 års definition 7) Och, som sagt, Missionskyrkans ledning bidrar till att det inte ens längre ska finnas ett särskilt ord för förbundet mellan man och kvinna, vare sej i statens lagstiftning eller i kyrklig teologi. /// Men jag har börjat gå ut till allmänheten om det här. För jag misstänker att många glidit med lite längre än de tänkt, antingen av lovvärd och uppriktig välvilja mot en utsatt grupp samt ovilja mot verkliga homofober - eller, särskilt på slutet, av ren och skär flathet. Och ibland känns det som om särskilt en del i 55-65-årsåldern tidigare varit så till den grad homofobiskt lagda, att de sedan blivit beredda att bejaka nästan vad som helst - så snart de till sin oerhörda lättnad upptäckt att hbt-personer är ungefär som folk är mest.
  22. Tycker att beslutet skulle ha tagits av pastorerna i någon sorts pastorskonferens eller liknande, efter att ha haft en djup teologiskt samtal, för det är ändå pastorerna genom samfundet som har vigselrätt och inte församlingarna eller?
  23. Vi kan prata mycket om detta och lägga in våra känslor om vad vi människor tycker vore rätt etc. Nu är det så att bibeln är väldigt tydlig i frågan och det är det vi kristna skall följa annars ifrågasätter vi Guds ord!
  24. Kära vänner. Många är vi som är bedrövade över detta beslut om homovigslar, jag är en av dem. Men vi får inte glömma att det är människor som vi talar om, inga djur. Jag har stor respekt för homosexuella, pga att livet är inte svart och vitt. Ämnet kärlek är ett mycket komplicerat område. "Är vår kärlek ingen äkta kärlek?", "Är vår kärlek förbjuden?", dessa frågor har jag fått av homosexuella människor. Att våra homo vänner upplever äkta kärlek tvekar jag inte alls på. Vi som kristna borde älska dem istället för det motsatta. Vi borde vara med under Pride festivalen och dela ut vatten istället för att fälla spydiga kommentarer. Vi borde älska dem till döds och ända in i himmelriket om så är möjligt!! Men att gå emot Guds ord och räkna med att Han välsignar oss, det är en sak som jag inte kan förstå. Missionskyrkan vill nå ut till människor med budskapet om Jesus Kristus som vår personliga frälsare, men vad är det Han frälser oss ifrån? Ett budskap om glada nyheter vars innehåll är precis som den här världens? Finns det någon skillnad mellan kyrka och samhälle längre, eller blir vi en förening för inbördes beundran och där vi vill vara människor till lags? Vad hände med att lyda Gud mer än människor? Vad hände med den revolutionära andan, simma mot strömmen? Vad är vi rädda för, människor, djävulen, Gud? Varför fruktar vi att få människor emot oss, det är ju bara människor, vi har ju Gud! Djävulen är slagen, besegrad! Han är en liten skit som bara vill leda oss i fördärvet, bort från Guds ord! Nej, det vi verkligen borde frukta är Gud! Det är Han som kan utplåna hela jorden genom en nysning, det är Han som kan döda oss kroppsligt, andligt och själsligt. Men han gör det inte, för att Han är god! Det innebär inte att Han sitter i nån rymd någonstans och går med på allt som händer, nej. Det vi gör här på jorden ljuder in i evigheten. Vi kommer alla att få stå till svars inför Jesus en gång, och Han ska döma alla oss rättvist, var och en efter sina gärningar, även oss kristna. Jag älskar Jesus och vill göra Hans vilja, leva i Hans efterföljelse. Jag vill vara Han till lags, inte människor. Bibeln är vår grund, den stabila klippan vi ska stå på. Jesus talar om äktenskapet i Matt 19:1-12. Jag älskar Jesus och församlingen. Gud välsigne er. PS. Det är bara döda fiskar som flyter med strömmen. DS
  25. Det som slår mig i den här debatten är hur otroligt stor och infekterad den har blivit. Jag tycker Missionskyrkans beslut var den enda rimliga, vi är kongregationalistiska, och måste ha den respekten för varandra. Vi är och tycker olika. Bara för att jag tror och tolkar min Bibel på ett visst sätt, betyder det inte att jag kan stänga av mot andra och utgå från att jag har rätt o de fel. Jag kommer inte skriva vad jag tycker i frågan om homosexuella äktenskap. Temat för bloggen denna gång var respekt och bön. Det är det jag vill betona. Förresten, varför är denna och liknande frågor alltid så stor. Jag såg ex att bloggen om Missionskyrkans stora arbete i Kongo inte hade en enda kommentar. Är det hemska tanke så, att det är viktigare för oss att strida internt om denna fråga o bibelsyn, än att nå ut till alla de i Sverige o världen som ännu inte fått höra. Ibland kanske vi tappar det perspektivet. Alla barn och unga som behöver få höra om Jesus. Det vill jag lägga min kraft på.
  26. Djupt tragiskt! Håller med föregående talare. Denna fråga borde väntat till samgåendet av de tre samfunden!
  27. Jesus gick emot i stort sett allt som "Lagen" sade om vilka som var "rena och orena". Han lydde inte den heliga skrift när det gäller dess människosyn. Så som jag läser står han alltid på den utsatta människans sida, oftast emot de skriftlärde och rättroende. Det tycker jag är intressant. Jonathan Lennartsson, ungdomsledare, säger att vi ska älska varandra. Han skriver ordet "homo-vänner", då undrar jag om han har några riktiga "homovänner", eller om det finns någon sådan "vän" i hans egen familj. I mina relationer är jag väldigt känslig om jag är accepterad som den jag är, och också får vara den jag är. Får jag inte det drar jag ganska snabbt. Jag märker också att vi har väldigt olika gudsbilder. Jag kan inte kännas vid den "guden" många s. k. bibeltroende har. Jag tror att hela den här frågan är så infekterad på grund av vår egen sexualitet och osäkerhet vad gäller den. Det är nog egentligen inte en fråga om gudstro och bibeltro. Tror jag. För mig får människan vara som hon är, så länge hon inte gör andra illa. Slutligen kan man ju undra varför de flesta diskriminerade homosexuella är tacksamma för Svenska Kyrkans beslut. Och jag undrar varför de icke diskriminerade heterosexuella är så upprörda. Nej, förresten, jag undrar inte över det. Det är ju självklart. Läs gärna hela 3 Mosebok och sen t ex Markusevangeliet och uppmärksamma hur Jesus går emot i stort sett allt som på den tiden var "Guds ord". Det är intressant läsning. Jag hoppas på en kyrka som har FN:s konvention om mänskliga rättigheter inskriven i sin konstitution.
  28. Till Andreas Holmberg vill jag bara säga: Vi har demokrati i Sverige. Det du antyder om relationer och fader- eller moderslösa barn är ju bara trams. Du skriver att SMK öppnar dörren för att kompisar kommer att gifta sig. Inte skulle väl en normalt tänkande pastor viga hur som helst. Det blir så många korkade avarter i den här debatten. Det finns ju också de som tror att vi i framtiden ska säga ja till både incestuösa relationer och äktenskap med flera än två. Men Herre Gud, vi fattar väl demokratiska beslut i vår kyrka, tänker jag.
  29. En fråga av stor dignitet har avhandlats av kyrkostyrelsen utan att göra en remissrunda med sina intressenter. Oberoende vad man tycker i sakfrågan har kyrkostyrelsen på detta sätt hanterat frågan ovisligt! Backa och fråga era intressenter! På detta sätt kan man fatta ett beslut med bättre förankring.
  30. Anders du har synnerligen goda åsikter och resonerar på ett intressant sätt som jag inte hört tidigare i denna debatt. Tack. Men jag har också två frågor - Jesus fullbordade lagen, men han lämnar inte lagen, alltså är skapelsens ordning kvar, man & kvinna. Sedan vill jag bara fråga en sak - FNs konvention, går den emot att en kyrka får fatta egna beslut som är grundade utifrån en övertygelse om Guds ord, synen på skapelsen, vem Jesus är, evigheten osv....? Jag vill mena att kyrkan måste få fatta sådana här avgörande frågor, utan att för den skull bryta mot några konventioner! Men tack Anders för du argumenterar på ett konstruktivt sätt och hänvisar till Bibelord. Tack.
  31. Som missionsförbundare med organisttjänst i Svenska kyrkan får man ganska god insyn i den omständiga, byrokratiska och politiserade styrande ordningen som råder över samfundet. Det är alltså inte speciellt förvånande när de toppstyrande inom Svk blir först ut att fatta sitt politiskt korrekta beslut i vigselfrågan, utan församlingsgrundande hänsyn. Hur kan Missionskyrkan med sin goda folkrörelsedemokratiska tradition falla i samma dike? Hur är det möjligt? Enligt min mening så finns det annars desto fler goda likhetstecken mellan de båda kyrkorna, men Svk och Smk står också inför omfattande framtidsförändringar. Varför fattar styrelsen ensam i Smk sitt beslut när kyrkan är halvvägs in i en genomgripande ekumenisk förnyelseprocess.
  32. Det är tydligt att Guds ord blivit sekundärt i SMK styrelse och det är viktigare att vi följer vad som ät politiskt korrekt i dagens Sverige. Homovigslar har aldrig varit ok enligt vår skrift och det går liksom inte att kompremissa i denna fråga lika lite som att Jesus gick på vattnet eller jungfru födseln..
  33. En trolig utgång nu är missionkyrkan delas när detta beslut verkställs
  34. Det är inte otroligt att du får rätt, Henrik - men om det skulle bli två samfund (och ungdomsorganisationer?) av tre har ju ekumeniken trots allt gått framåt :o). Till Anders A: det är inte trams att staten, Svenska kyrkan och nu Missionskyrkan legitimerar planerad fader- eller moderlöshet. Det är faktum. Den inseminations- och adoptionspraxis som går i linje med den nya äktenskapssynen ger inget stöd för att det skulle vara en fördel för ett barn att, allt annat lika, ha en närvarande, vårdnadshavande förälder av vardera könet (det talas om att ha personer i sin närhet av båda könen, men det har man ju som regel). Det är queerlinjen som gäller nu, även om inte alla kräver att flickor ska få heta Anders. (F! gör det som bekant). /// Jag vet inte om jag skrev nåt om "kompisar" - det är väl bra om man är goda vänner när man gifter sej (oxå)? Men att även ungdomar som är kapabla till ett äktenskap med någon av motsatt kön nu får gifta sej i Missionskyrkan med någon av samma kön, det är väl obestridligt? Och om du Anders fortfarande vill ha rätten att vara grovt fördomsfull och inskränkt beträffande äktenskap mellan t.ex. tre personer, får det stå för dej. Jag är det inte - jag vet fler än Farmen-Qristina som har en generös och varm trepartsrelation (maximalt osjälvisk!), även i min släkt, men vill ändå inte ha den ytterligare utvidgning av äktenskapsbegreppet som detta bäddar för. "Vi fattar väl demokratiska beslut i vår kyrka" - så kan ju även en afrikansk kyrka som vill återinföra polygamin resonera. Och med "demokratiska beslut" menar du uppenbarligen inte ett beslut som är väl förankrat i församlingarna och väl diskuterat på årskonferensen. Hur du nu ska förhindra att enskilda församlingar åberopar tolkningsfriheten även vad gäller andra samlevnadsfrågor är mej en gåta. /// Och när du kopplar frågan till mänskliga rättigheter har du ju själv gjort frågan MAXIMALT stor. Är det verkligen bara de konservativa som överdriver sakens betydelse? Men i morgon vid gudstjänsten samlar jag underskrifter mot Ugandas nya homofoba lag - det gäller verkligen livet!
  35. Helt otroligt dåligt och odemokratiskt beslut! Men man var väl rädd, för att Metodistkyrkan skulle hindra detta, om man väntat till en gemensam kyrka. Det är beklämmande att höra hycklare från samfundsledningen prata om, att man fortfarande ser äktenskapet som något mellan man och kvinna, men tillåter detta som en följd av att lagen har ändrats! Vår ledning byter uppenbarligen åsikt lika lätt som Svenska Kyrkan, även om ärkebiskopen bara behövde 30 minuter från lagförslag till ny åsikt. Vår ordförande inser också, att detta kommer att splittra kyrkan, men några måste bort. Nu har vi sett vilka som inte platsar i kyrkan längre. Genom att ge denna möjlighet öppnar kyrkostyrelsen portarna för RFSL-lobbynshänsynslösa hatangrepp och förföljelser mot dem som inte4 delar deras åsikt, även inom SMK. Otroligt att RFSL-lobbyister även inom SMk inte ser den hets och mobbing som drabbar var och en som vågar ha "fel" åsikt. Därför är jag tillräckligt feg för att skriva under signatur.
  36. Detta tycks vara en mansfråga av alla signaturer att döma (förutsätter att ni som är anonyma också är män) och jag kan blir förskräckt och förvånad över alla brösttoner. Var tar alla viktigare frågor vägen? All kärlek mellan människor ska respekteras och för min del får samkönade par gärna både vigas och välsignas i min församling. Jag instämmer med Anders Axelsson att detta tyvärr inte kommer att ske oavsett vad församlingarna bestämmer. Det mest tragiska är inte att samkönade relationer kan få bekräftelse utan att vi förvägrar en grupp människor en kristen gemenskap de vill ha.
  37. Vart tar alla viktigare frågor vägen? Ja, det är ju faktiskt kyrkostyrelsen som gjort detta till en så unik och viktig fråga, genom att hetsa fram ett beslut utan att prata med vare sig församlingar eller equmenia (orföranden undantagen), trots att man vet att det kommer att splittra kyrkan. Vilka som egentligen styr beslutet, visas av att man däremot hade överläggningar med EKHO innan beslutet. Dessutom är det här en vattendelare mellan dem som är likgiltiga för alla slag av normer, som ex. Steve, och dem som tror att det finns normer som är viktiga för samhället och församlingen. Hoppas att ni aldrig får egna barn, som menar att kärlek är att aldrig säga nej!
  38. Vilka är vi som kan ställa oss emellan Gud och människor och förneka par Välsignelsen. Gud är kärlek och Jesus säger att vi ska älska vår nästa. Jesus som jude bryter ständigt mot religionen och traditionen och möter de "annorlunda" och utstötta. Han gör det ingen annan gör, ser människan och människans behov.
  39. Nej, Eva-lena, vi kan inte ställa oss emellan, när Gud välsignar. Frågan är dock, välsignar verkligen Gud vad som helst, även om det är tvärt emot hans vilja?
  40. Jag börjar faktiskt hoppas på en splittrad kyrka. Att det blir en kyrka där diskriminerade och mobbade och förföljda ska känna sig tydligt och självklart välkomna och hemma, där man arbetar för att hungriga ska få mat, hemlösa få ett hem, nakna ska få kläder, sjuka och fängslade ska få omsrog. Så kan övriga få hålla på med att läsa och lyda tusenåriga idéer. Var tog idén om Jesu efterföljelse vägen, att stå upp för de mobbade? Såg att Nässjö Missionsförsamling säger nej till att viga samkönade. Jag blir inte förvånad. Småland är Småland. Hoppas vid min Gud att vår kyrka i Umeå säger ja. Kanske blir Sjukhuskyrkan, där jag arbetar, en plats där det är självklart att älskande människor kan gifta sig. Så många jag träffat som hela livet känt sig "fel", som brottats med samhällets och kyrkans fördömanden, som endast vill vara den man är. Jag blir så himla sorgsen över hur vi behandlar varandra illa, p g a en helig bok och rädslor för det okända. Gud är väl större än Bibeln. Tänk om Jesus också var homosexuell! Han umgicks ju mest med män, var ogift och umgicks fritt med kvinnor utan att det uppstod sexuell attraktion. Kanske. Vad vet vi. "Det ni vill att andra ska göra för er, det ska ni göra för dem." Som ni vill att andra ska behandla er, gör likadant i förhållande till andra. Den gyllene regeln. Gäller inte den i detta sammanhang?
  41. Anders nu börjar din ton bli annorlunda.... vad är det för begrepp att döma smålänningar? En fråga till dig är - Är man homofobisk om man enligt bibeln tolkar äktenskapet som något mellan man & kvinna?
  42. Förlåt Småland och Johan, jag blev någon jag inte vill vara. Mest sorgsen. Jag kan inte svara på din fråga, Johan.
  43. Förlåt Småland och Johan, jag blev någon jag inte vill vara. Mest sorgsen. Jag kan inte svara på din fråga, Johan.
  44. Frågan är vem som är mobbad i dag? Det fuinns väl ingen grupp i samhället som det fjäskas så mycket för i dag som de homosexuella. De som i verkligheten blir mobbade i dag är de som har en annan åsikt än RFSL i någon fråga. Anders A.´s skriverier är ju ett tydligt exempel på det hat och förakt, som RFSL-anhängarna känner mot dem som har fel åsikt, tror på det som står i Bibeln eller kommer från fel landsända. Var finns din människokärlek för dem som inte tycker som du i alla frågor?
  45. Tycker vi hamnar i fel utgångsläge om vi börjar diskutera olika former av mobbning. Det Jesus gjorde i sin undervisning och handlande var alltid att se till de svaga.... men han lämnade inte undervisningen för det. Vi som kyrka skall alltid se till de svaga, ta emot dem osv. Men frågan är fortfarande - kan man vara kvar i skapelsetanken om man & kvinna och ändock inte vara homofobisk... trotts att man kommer från småland eller skåne!... Nu får nog vår ledning ta över detta samtal. Tack.
  46. Till besvikne "besvikne": Visst var det väl Jesus som kallade de som förklarade skrifterna på den tiden för vitkalkade gravar, fast han försökte få dem att förstå att alla är värda att älskas och respekteras, även de "orena" och de från andra länder. Men du "besvikne" drabbas väl inte över detta beslut? Jag är uppenbart orolig över vår tids skriftlärde som låter skriften gå före enskilda människors behov av trygghet och kärlek. Men jag erkänner att det var dumt och fördomsfullt att vara elak mot smålänningar. Är du själv mobbad, diskriminerad, hotad p g a något i din person? Åsikter kan man ju "mobbas" för, det är väl inte så farligt, men om det gäller ens personlighet, hudfärg, hårfärg, lyte etc är det väl mycket värre. Eller?
  47. Visserligen kan man mobbas för sin tro.... ryms synen på man & kvinna inom religionsfriheten? Borde göra det! Nu sätter jag punkt. Johan från Sverige & Missionskyrkan
  48. Är liksom Johan intresserad av hur "ledningen" kommenterar detta samtal. En rak fråga till Göran Zettergren: kommer du nu själv i normalfallet, om inget exceptionellt faktum dyker upp, att viga två 20-åriga killar som önskar vigas av dej till äktenskap i kristen mening? Eller två 20-åriga tjejer? (Åldern har ingen principiell betydelse, jag vill bara konkretisera). Eller gör du som Esbjörn Hagberg och slutar viga några par ö.h.t. med hänvisning till din stora arbetsbörda? En annan rak fråga: Kommer du själv att även i fortsättningen tala om äktenskapet i heteronormativa termer (man och kvinna), eller gör du i fortsättningen en könsneutral framställning om tvåsamhet i största allmänhet, som din kollega Anders Wejryd som ju - enligt intervjuer i både TV2 och DN - anser att Jesusorden i Matteus 19 i vissa kontexter likaväl kan tolkas som om det stod: "Därför ska en man lämna sin mor och sin mor och hålla sej till sin man." Fråga ställd - svar önskas i någon form i något forum.
  49. Kompl. fråga: Gör du det (viger två ungdomar av samma kön till äktenskap enligt 2009 års definition alltså) även om någon säger sig vara eller bevisat sej vara fullt kapabel även till äktenskap enligt 2008 års och tidigare definition? (Jag antar väl det ifall du viger några alls, det utfärdas ju inga medicinska intyg om sådant, men tänkte bara fråga för att göra saken helt klar).
  50. Tack "besviken" för omtanken om mina barn. De har fått en kärleksfull uppväxt med normer som inbegriper respekt och ett öppet sinne. De är vuxna nu och mår bra. Och Gud älskar alla lika mycket - även den som är besviken.
  51. Precis som Jesus. är jag också väldigt kritisk mot religiösa ledare, som anpassar sig mer till samhället eller det politiskt korrekta än till vad Gud vill. Saducéerna, som var många av ledarna bland judarna, var ju inne på samarbete med romarna. Det är bara det, att i dag handlar den politiska korrektheten hos ledarskapet ex. om att undfallande gå med på allt som RFSL kräver, oavsett om det går rakt emot Guds bud eller inte. Jesus sa aldrig till syndare att fortsätta leva som de gjort, utan upprättade dem till ett nytt liv. Jodå, det räcker med att vara kristen, för att bli mobbad ofta i media och allmänt samtal, inte minst om man tror på det som står i Bibeln. Skulle samma hånfulla och vinklade saker som skrivs och sägs om kristna skrivas om homosexuella eller muslimer, skulle det bli ett väldigt rabalder. Åsikter är inga problem att diskutera och ifrågasättas för. Men tron är ingen åsikt, som man bara kan byta ut. Dessutom är det nästan aldrig åsikter som diskuteras av den som stöder RFSL-lobbyn. Det handlar bara om att svärta ner personen, som uttalar sig, så mycket som möjligt. Åsiktsmotståntdare klassas så gott som alltid som homofober, dvs betraktas som psykiskt störda. Du stöder uppenbarligen denna klassificering, eftersom du inte tar avstånd från den. Hur debatterar man åsikter med någon som tycker att alla med motsatt åsikt är psykiskt sjuka? (En fobi är en psykiatrisk diagnos) Det påminner rätt mycket om Sovjettiden. Där gick man ett steg längre och spärrade in dissidenterna på mentalsjukhus. Nej, med Bibelhatande medlemmar som klassar andra kristna som psyksjuka, är det svårt att se en möjlighet att vara med i samma kyrka. Det drabbar mig verkligen, eftersom jag tvingas inse, att jag inte längre platsar i den kyrka jag tillhör, eftersom jag inte klarar av att ändra nmin trosuppfattning lika ofta som de politiskt korrekta uppfattningarna skiftar, som numera verkar vara normen i Missionskyrkan. Alla vi, som inte längre kan känna någon gemenskap med Missionskyrkan är ointressanta. Det är tydligen smällar man får ta, för att tillfredsställa RFSL och politikerna.
  52. Precis som Jesus. är jag också väldigt kritisk mot religiösa ledare, som anpassar sig mer till samhället eller det politiskt korrekta än till vad Gud vill. Saducéerna, som var många av ledarna bland judarna, var ju inne på samarbete med romarna. Det är bara det, att i dag handlar den politiska korrektheten hos ledarskapet ex. om att undfallande gå med på allt som RFSL kräver, oavsett om det går rakt emot Guds bud eller inte. Jesus sa aldrig till syndare att fortsätta leva som de gjort, utan upprättade dem till ett nytt liv. Jodå, det räcker med att vara kristen, för att bli mobbad ofta i media och allmänt samtal, inte minst om man tror på det som står i Bibeln. Skulle samma hånfulla och vinklade saker som skrivs och sägs om kristna skrivas om homosexuella eller muslimer, skulle det bli ett väldigt rabalder. Åsikter är inga problem att diskutera och ifrågasättas för. Men tron är ingen åsikt, som man bara kan byta ut. Dessutom är det nästan aldrig åsikter som diskuteras av den som stöder RFSL-lobbyn. Det handlar bara om att svärta ner personen, som uttalar sig, så mycket som möjligt. Åsiktsmotståntdare klassas så gott som alltid som homofober, dvs betraktas som psykiskt störda. Du stöder uppenbarligen denna klassificering, eftersom du inte tar avstånd från den. Hur debatterar man åsikter med någon som tycker att alla med motsatt åsikt är psykiskt sjuka? (En fobi är en psykiatrisk diagnos) Det påminner rätt mycket om Sovjettiden. Där gick man ett steg längre och spärrade in dissidenterna på mentalsjukhus. Nej, med Bibelhatande medlemmar som klassar andra kristna som psyksjuka, är det svårt att se en möjlighet att vara med i samma kyrka. Det drabbar mig verkligen, eftersom jag tvingas inse, att jag inte längre platsar i den kyrka jag tillhör, eftersom jag inte klarar av att ändra nmin trosuppfattning lika ofta som de politiskt korrekta uppfattningarna skiftar, som numera verkar vara normen i Missionskyrkan. Alla vi, som inte längre kan känna någon gemenskap med Missionskyrkan är ointressanta. Det är tydligen smällar man får ta, för att tillfredsställa RFSL och politikerna.
  53. Vart tog respekten och bönen vägen på denna sida...
  54. Det är flera som ondgör sig över den "snabba" processen och till er måste jag ställa följande fråga: När lagen ändrades från 1 maj 2009, slogs det på stort och alla undrade hur det skulle bli. I Svenska Missionskyrkans styrelse fattades då ett beslut om att ett brev skulle sändas till alla församlingar inom Missionskyrkan med besked om att frågan skulle beredas av Teologiska kommittén och sedan beslutas om vid novembersammanträdet. Brevet gick ut till alla församlingar och pastorer och den vanligaste reaktionen då var "Varför dra ut på det så länge?" Det skrevs också i Sändaren om detta. Nu har november passerat och beslutet fattats - hur kan man då tycka att det har gått snabbt när man har vetat om det i nästan ett halvår? Och haft möjlighet att tycka och reagera under hela den tiden också?
  55. Snabbt eller inte? Jag sitter i en lokal styrelse, men har inte sett något brev. Sändaren har jag inte. Helena, när du talar om den "vanligaste" reaktionen, vad har du för statistiskt underlag? Du och dina kompisar? Om styrelsen hade varit helt enig, hade saken i viss mån varit i annat läge. Att däremot köra över fem reservanter, utan att fråga församlingarna eller ungdomsförbundet, måste väl vara helt unikt i SMK/SMF´s historia. Varför måste just RFSL-lobbyns krav till varje pris drivas igenom omgående?
  56. Till "besviken": Personligen har min hållning mognat fram i möte med "skadeskjutna" själar. Det har absolut ingen koppling till några lobbare. RFSL har jag endast mött vid ett par tillfällen i mitt 57-åriga liv. För övrigt känns det lite konstigt att ha dialog med någon utan namn. Min mailadress är anders.axelsson@vll.se. Kanske vi kan föra samtalet där.
  57. Helena, det var få som i sin vildaste fantasi trodde att en frikyrka skulle ändra sin - och Sveriges Kristna Råds - äktenskapssyn bara för att staten och statskyrkan gjorde det. Genom att INTE ta upp frågan som ett av huvudnumren på kyrkokonferensen i våras, gick Missionskyrkan samma fegandets väg som Svenska kyrkan (där beslutet togs av ett kyrkomöte som valts i en valrörelse där äktenskapsfrågan inte ens var aktuell). Vänta, vänta, var inte så aggressiv, vi har inte sett teologiska kommittens (eller gudstjänstutskottets slutliga) beslut än - så har det hetat hela tiden. Men jag HAR drivit frågan på bl.a. Skutan som Göran Z läser ibland. Och när det slutliga förslaget väl ligger, så har det gått igenom på ett kick, utan remiss. /// Anders, ett pastoralt förhållningssätt till enskilda fall ändrar inte grundregeln. Om en jag känner med två fruar (varav ett återvänt ex) skulle få gifta sej med båda, vars barn han tar fint ansvar för, vore det på många sätt en seger för kärlek, osjälviskthet och tolerans. Vi har treenigheten och fler bibliska exempel än på äktenskap mellan två av samma kön (David och Jonatan, Rut och Noomi gills INTE). På missionsfälten träffade vi verkligheten och insåg att vi inte kunde separera folk hur som helst. Det är en sak - men vi respekterade Jesus´ ord om "de tu" och lät inte de pastorala undantagen förändra regeln utan bekräfaa den. Man vet inte alltid om att ens farsa varit ute och slarvat och kan därför råka bli gift med ett syskon (legalt i Sverige på vissa premisser), och vem vill inte visa kärlek och tolerans här, utan att fördenskull legitimera syskonäktenskap rakt av. Men med gängse retorik ska man ju då sägas vara emot syskonkärlek, samt en sorts nazist - eftersom nazisterna också var emot syskonäktenskap. /// Anders, jag har varit med om att öppna för pastorala undantag vad gäller personer av samma kön, och jag har liksom du lästs och gripits av ödena i "Blott i det öppna" - eller Caster Semenyas. Det finns människor som faktiskt inte KAN tända på någon av motsatt kön, och det kräver speciell hänsyn, oavsett hur man ställer sej till ett explicit sexuellt samliv. Litauens och Ugandas nya lagar är vedervärdiga! Men inte har det fått mej att ändra grundregeln (se Matt. 19) att den som vill bilda familj i första hand bör göra det med någon av motsatt kön eller att ett barn i första hand bör erbjudas både en far och en mor. Och att begreppet Äktenskap per definition rör just man+kvinna, det trodde jag - efter SKR:s uttalande 2008 - att det inte rådde minsta tvekan om i hela svenska kristenheten. Jag är mycket besviken över att du och Göran Z. har släppt det. Min 7-åriga dotter frågade i går: är det sant att två killar får gifta sej med varann? Tjejerna (eller killarna) i barnkören frågar när som helst om dom får göra det med varann när dom blir stora. (Barnen hör och tänker). Jag hade faktiskt önskat att jag inte - t.o.m. i kyrkan! - måst svara ja - och helst glatt! - på den frågan.
  58. OK Anders, jag håller med om att det är lättare att pratas vid på riktigt. Så länge vi skickar mail vet jag inte om det spelar så stor roll vem jag är heller. Ändå vågar jag inte riktigt gå ut med mitt namn. Om homolobbyns hetsjakt drar i gång, vet jag inte om jag skulle orka med det just nu. Man har sett för många avskräckande exempel. Den typen av "skadeskjutna" människor verkar du ju ha lyckats undvika, men de finns också. Just nu har jag rätt så fullt upp att fundera på hur jag ska gå vidare. Motivationen för fortsatt engagemang inom SMU och församlingen är just nu väldigt nära noll. Om jag ska lägga av med mina uppdrag, lämna församlingen, köpa ett starkt rep (förhoppningsvis bara en sarkasm) eller bli munk i stället (men det gillar nog inte familjen) får väl framtiden utvisa.
  59. Som medlem i Metodistkyrkan har jag nu väldigt svårt att se hur vi skulle kunna gå samman med SMK, ett samfund som inte längre tar Guds Ord på allvar. Som sätter världens gillande högre än Guds vilja. SMKs kyrkostyrelse har tagit ett felaktigt beslut. Jag kommer betämt motarbeta ett samgående.
  60. Respekt, bön, välsignelse. Det är inga lätta ord. I vår kyrka avslutar vi med att förmedla herrens välsignelse till alla deltagare i gudstjänsten. Är denna välsignlese mindre värd än den välsignelse som ges mellan 2 av samma kön som flera i denna debatt starkt ifrågasätter. Skall vi kanske sortera ut homosexuella innan välsignelsen i gudstjänsten?
  61. För oss metodister är det fullständigt otänkbart med homovigslar. Vi anser att Bibeln såväl som vår kyrkoordning kraftigt tar avstånd från homosexuell utlevnad och anser sådant vara oförenligt med kristen tro och lära. jag är tacksam att metodistkyrkan är så tydlig i denna fråga. Mvh Berndt Isaksson, metodistpastor
  62. Jag har just läst igenom den s.k. teologiska kommittens betänkande. Jag har ett antal frågor: 1. Hur kommer det sig att endast den ena sidans synsätt kommer till tals? Är kommitten verkligen representativ? Av dokumentet att döma är det en klubb av likasinnade som finns i den. 1b. Intrycket förstärks när inga uppmaningar finns att söka samtal med exempelvis Medvandrarna, utan bara EKHO och RFSL. Näh, samtala inte ens med någon annan än de som bekräftar vad vi tycker. Inte ens församlingarna bör tillfrågas. Det kan ju hugaligen bli som sist då en klar majoritet bevisligen var mer konservativ än väntat. 2. Som teologiskt hantverk är dokumentet riktigt uselt: Lösryckta bibelord, undermålig exeges och ytlig hermenutik. Fanns det verkligen ingen i kyrkostyrelsen som ifrågasatte det på allvar? Jag tror faktiskt att jag skulle kunna gjort ett bättre jobb med att argumentera för den åsikt som förs fram, trots att jag inte delar den.
  63. Att ha en cermoni där man lovar att handla emot Guds vilja med ödesdigra konsekvenser enligt 1 kor 6:9 är något helt nytt för vår rörelse, som varit något av en proteströrelse mot att präster kom till nattvarder direkt från horsäng eller homosexsäng. Däremot har vi aldrig uteslutit syndare för det är vi alla.
Skriv en kommentar    
Användarverifikation Bild för användarverifikation  

Svenska Missionskyrkan