Kommentarer:

1. Efter en debatt som säkerligen inspirerat några, upprört andra, så för jag tanken vidare till frågan vilka frågor diskuterar vi i församlingen? eller diskuterar vi alls i församlingen. I vilka forum förs olika samtal? Är det ett tecken på att hela kyrkan med alla dess 1300000 medlemmar är i uppror när evangelister och enskilda bloggare går ut med diverse uppror kring ett beslut i en fråga. KAn du som läser detta, församlingsledare, pastor, medlem, svara på frågan Vad som är aktuell fråga i er församling?

   15 december 2009 12:44 av: Andre

2. Streck i debatten! Säger du Göran.Tyvärr har väl inte debatten, eller det goda samtalet som vi vill kalla det egentligen kommit igång. Inte i min församling i alla fall. Jag vill gärna ha samtal om människosyn, Gudsbild och bibelsyn som omfattar så mycket vi borde samtala om här i livet, även frågor kring sexualiteten, bemötande o etikfrågor som så mycket annat. "Livsnära samtal" är något vi vill lansera i i vårt arbete. Låt oss för Guds skull fortsätta det o inte dra streck i det avseendet. Vi måste skapa fler mötesplatser för det.

   15 december 2009 12:51 av: Eva-Lena Gustavsson

3. Först säger kyrkostyrelsen ingenting och Göran ingenting. (Även om Göran uppmanar till det goda samtalet) Sedan tar man intryck av en massiv proteststorm och tar tyillbaka beslutet. Därefter säger Göran, att "vi" inte alls har ändrat oss. (Var det bara ett sätt att lura alla som blev överkörda?) När vi nu plötsligt har något att prata om inför kyrkokonferensen, då tycker Göran att vi ska sluta prata. Han vill helllre prata om annat. Är det inte dags att byta jobb?

   15 december 2009 15:49 av: S

4. Du skriver, Göran, att du känner sorg över tomläget i debatten! Precisera vad du menar! Är det, som vanligt, bara ledsamt med dem som har starka synpunkter emot, eller har du något att anmärka på de mer eller mindre fanatiska anhängarna av ert beslut?

   15 december 2009 15:59 av: Tala ur skägget!

5. Du är min idol, Göran!

   15 december 2009 17:42 av: Gustav

6. Tack Göran, för att du tar upp problemet med tonen i debatten! Det är en sorg i hjärtat att vi som kristna bröder och systrar inte ska kunna bemöta varandra med kärlek och respekt, utan istället slår varandra i huvudet med bibelord och skällsord (som "homofob" från ena lägret och "avfälling" eller "Guds-ord-svikare" från andra). Visa varandra kärlek, så ska världen tro, sa Jesus. Det vore bra om vi följde det bibelordet...

   15 december 2009 18:05 av: Anna Lähnn

7. Kära vänner ... Göran säger inget om "att lägga locket på" eller att samtalet ska sluta. Det han säger ovan är att samtalet bör, ska och måste fortsätta på olika håll både centralt och i våra församlingar. Däremot säger han att det bör sättas streck i debatten just här i detta forum. ... Och det verkar i mina ögon helt rimligt. Det finns digital moral att ta hänsyn till. En del av de inlägg som skrivits i denna fråga under de senaste veckorna hade direkt tagits bort på många andra sajter, bloggar och hemsidor. Nog borde vi som kristna kunna uttrycka oss utan påhopp från någondera sidan.

   15 december 2009 20:42 av: Brita K

8. En debatt med högt tonläge tömmer debatten på relevant innehåll. Det förvandlas lätt till en lekstuga för frustrerade. "Tala ur skägget" felcitat "tomläget" var rätt bra i sammanhanget. Göran vädjar till oss som skriver i detta forum att ta ansvar för verkligheten mer än rubrikerna. Med streck i debatten tror jag Göran menar att vi i detta forum ska sluta att debattera och döma ut varandras inlägg långt utanför bloggens fokus, men gärna kommentera,granska, ifrågasätta och bredda perspektiv kring det tema bloggen tar upp. Varje ny blogg är då ett streck i den gamla debatten. Vi har stora ödesfrågor omkring oss bland de människor vi ständig möter i vår omvärld. Dem når man inte via mediarubriker utan genom att närma sig verkligheten öga mot öga.

   15 december 2009 21:20 av: Sten Högberg

9. Jag tycker mej nog ha sagt det jag ville under tidigare blogginlägg,. Men jag upprepar min fråga till missionsföreståndaren om han själv är beredd att i det tänkta normalfallet viga två killar eller två tjejer som ber om det med varandra till äktenskap i kristlig vigselordning - dock utan Jesusorden i Matteus 19, antar jag - t.o.m. alldeles oavsett om de faktiskt är kapabla till äktenskap med någon av motsatt kön eller ej? Och jag ställer en ny fråga: Visst har väl kyrkoledningen backat rejält när Primus Martii inte längre anges som startdatum och inget carte blanche för homovigslar längre utlovas - utan hela frågan hänskjuts till kyrkokonferensen 2010, med den ovissa utgång detta innebär? Det är väl närmast nyspråk att hävda något annat? /// Tack till Liselotte J Anderson, Carl-Olov Hultby, Britta Hermansson m.fl. evangelister av båda könen för att ni gått in i den mediala stormen i en helt annan attityd och med ett helt annat ethos än Åke Greens - och därmed givit en stunds lä åt åtskilliga medsystrar och -bröder. Tack också, trots allt, till kyrkoledningen för att ni faktiskt insåg allvaret i kritiken. Hur det än går på kyrkokonferensen i sommar kommer dock en stor grupp att anse att grundläggande kristna värderingar satts ur spel och ifrågasätta möjligheten att arbeta "sida vid sida" i framtiden. Det gäller som sagt vilken sida som än vinner/förlorar. Så stor ÄR frågan - eller kanske framför allt de bakomliggande frågorna och värderingarna. Det duger inte nu att bara be folk behandla dem man ser som något i stil med apartheidanhängare resp. anhängare av "ett nytt evangelium" (Gal. 1) med respektfullt och milt tonläge. Men visst, all den sans och balans som ö.h.t. är möjlig bör vi visa upp, också i de fall vi just för trovärdighetens skull faktiskt behöver komma överens om att gå skilda vägar.

   15 december 2009 22:26 av: Andreas Holmberg

10. Det finns nog känsligare frågor än den om vi ska viga samkönade par för att kunna behålla borgerlig vigselrätt exempelvis hur man vet om man är kristna eller inte. En del av oss finner bibelns Gud i våra hjärtan, andra finner sig själva, tidsandan eller någon helt annan Gud. Ingen här på jorden kan bevisa (eller motbevisa) att bibelns Gud finns, men vissa av oss tror på bibelns Gud - andra inte. Vissa som profeten Mohamed trodde på bibelns Gud men satte sig likväl över bibeln, kanske ska man kalla sådana som Mohamed kristna, kanske inte, det beror nog på vad man menar med kristen, i påvekyrkan har man tidigare satt likhetstecken mellan att vara döpt och medlem i deras kyrka och att vara kristen, kanske finns det de som sätter likhetstecken mellan att vara med i Missionskyrkan och att vara kristen. Själv sätter jag likhetstecken mellan att sätta sitt hopp till att bibeln är sann och att vara kristen, men det kanske jag är ensam om.

    15 december 2009 23:17 av: Anders Henningsson

11. Jag har förstått det så här, att nu ska åtminstone en koll göras hur vi pastorer ställer oss till att viga samkönade äktenskap. Då får man se detta utslag, som ingen ännu vet resultatet av. Då får man kanske också se vilka pastorer som kan viga och var de bor. Jag skulle önska att detta blir offentligt, vilken inställning vi har i denna fråga. Det blir ju då lättare för samkönade par att hitta en officiant. Likadant blir det med församlingarna. Somliga kyrkor säger ja, andra säger nej. Allt blir tydligt. När sedan församlingar söker pastorer vet de vad vi har för inställning i åtminstone denna fråga. På sikt blir det då en riktning inom SMK som säger ja och en annan som säger nej i denna sak. Det kanske inte blir så dumt ändå. Sen kommer allt det här att växa åt det håll livet utvecklas. Jag tror att det här är möjligt.

    15 december 2009 23:54 av: Anders Axelsson

12. Samtalen om homosexuella och äktenskap är viktiga. De ger oss i vid bemärkelse möjlighet att reflektera över hur vi ser på våra medmänniskor och på oss själva, på vad som är centralt i det Glada Budskapet och vad som kan ses som starkt präglat av en gången tid och kan lämnas. Vad är det vi befrias från genom tron? Svaren kan göras enkla men enkla svar är inte alltid tillräckliga. Alltför lätt glömmer vi att vi alltid på något vis tolkar de texter vi läser. Frågan är vad det är som får tolkningsföreträde. ”Men störst är kärlen” vill vi gärna säga. Inte heller det svaret är alltid uttömmande. Många hänvisar till ”skapelseordningen”. Detta begrepp är en tolkning av en del texter. Hur möter Jesus människor, ur vilket perspektiv ser han oss? Han ser med Guds ögon, med kärlekens vill vi säga – men han ser också utifrån människans perspektiv, i ett underifrån perspektiv. Vilka svar upplever homosexuella sig få genom teologins skapelseordning? Är det teologiska begreppet också ett ”underifrån” perspektiv – ett perspektiv inifrån den homosexuella människans egen vånda kring att komma tillrätta med frågorna om tro och Guds kärlek till den enskilde? Kan den tolkning som ”skapelseordningen” utgör rentav bli ett utifrån-uppifrån perspektiv? Hör homosexualitet också in under skapelseordningen eller är dessa människor vanskapade, misslyckade, ofrånkomligen syndare utifrån skapelseordningens mening? Vi vill acceptera de homosexuella i sig, säger man men bara de inte följer ”sin skapelseordning”. Frågor kring sexualitet generellt är för de flesta på något vis känslomässigt laddat – starkt tabumässigt för många med känslor av rädsla, skam och skuld. Inför sådana upplevelser har vi reflexmässigt benägenhet att värja oss. Det är i detta perspektiv fullständigt naturligt att tankar kring homosexualitet väcker svåra känslor till liv, särskilt när det också handlar om att tolka heliga texter, vad som är rätt och fel utifrån det Glada Budskapet. För mig har det tagit lång tid och mycken möda att personligen sätta mig in i och bearbeta de här frågorna. Under omkring fyra decennier har jag arbetat som psykiater och mött människor med mycket varierande bakgrund i livet. Men även jag har känt främlingsskap och otrygghet inför mötet med människor som inte liksom jag varit heterosexuella. Litteraturstudier har hjälpt mig på vägen. Men det som har varit verkligt avgörande har varit att möta homosexuella människor och att ta del av deras livssituation. Partnerskap kunde jag successivt tänka mig som en lämplig samlevnadsform. Men det är när jag ser mina homosexuella vänner i vardagen och försöker känna och förstå deras liv inifrån deras kamp och vånda och samtidigt inifrån Jesu kärlekserbjudande som äktenskap dem emellan ter sig naturligt. När vi arbetar vidare med de här frågorna låt oss i lyhörda och inkännande samtal inte glömma att ta med dem som det verkligen gäller – de homosexuella.

    16 december 2009 07:49 av: Jan Alström

13. Det är som det ska om Kyrkorådet insett att Missionskyrkan inte skapades för Kyrkorådet utan Kyrkorådet för Missionskyrkan, liksom bruden skapades för Kristus och församlingen (Eva) för de kristna (Adam) och inte tvärtom. Men om de som är satta till att tjäna församlingen försöker göra sig till dess huvud då kommer det att sluta illa.

    16 december 2009 09:40 av: Anders Henningsson

14. Jan Alström Jag hoppas du inte glömmer att vi är som dom, alla misslyckas vi med vara som Gud skapade oss till att vara. Det problem som de homosexuella har att brotas med, har vi alla att brottas med, vi är inte annorlunda än de! Alla har vi gått vilse som får, var och en vill vi vandra vår egen väg, alla har vi missat målet.

    16 december 2009 09:51 av: Anders Henningsson

15. Tack Jan. Du förmedlar vad många tänker. När man har lärt känna människor som är homosexuella får man en annan syn. När man som i mitt fall också känner fler aktivt kristna som är homosexuella lider man med dessa och deras svårigheter att bli accepterade.

    16 december 2009 10:32 av: Benny Fhager

16. På förekommen anledning vill jag påminna om att kommentarer på denna bloggplats inte får strida mot "god sed", t ex genom att vara kränkande mot grupp eller enskild person som uttrycker sin åsikt.

    16 december 2009 16:01 av: Gunilla Hjelmåker, kommunikationschef, Svenska Missionskyrkan

17. Jag bär i grunden samma erfarenheter som Jan Alström och har i min egen bibelläsning kommit fram till att ni som identifierar er som homosexuella är en del av Guds stora skapelseplan - inte bara den som handlar om Adam och Eva. Guds skapelseplan innehåller inte bara normaliteter eller majoritetsmönster utan också variationer i det oändliga. Det finns inget utrymme i kristen etik att förkasta något i Guds skapelse för att det inte följer ett majoritetsmönster. Tvärtom. Centrum i kristen tro är att vilja upprätta det utstötta och avvikande så att det får plats i den större gemenskapen. Homosexualitet har mig veterligen inget med fortplantning att göra utan med sexuell gemenskap. Det går inte att välja bort homosexualitet för att den inte kan uppfylla jorden med nya barn. Då skull mycket av sexualiteten tvingas bort. Bibeln är inte sexualfientlig även om kristna i olika tidsepoker har varit det. Sexuell relationer har i vårt samhälle mer och mer blivit en umgängesform eller lek långt utanför kristen etik. Vi vet att sexuella relationer skapar bindningar och gör människor utsatta. Det är lätt att skada varandra själsligt vid sex utan kärlek. Där finns från kristen sida ett klart motiv att stötta alla sexuella förbindelser så att de knyts till ett livslångt ansvarstagande för varandra. Kyrkan har alltid på äktenskapet som lösningen för detta. Vårt samhälle ser att det är bra även för homosexuella. Eftersom det skapar mer rättfärdighet och mindre orättfärdighet mellan människor finns alla skäl för kyrkan att stödja samhället på den vägen. Jag vet att det inte är lätt för den bokstavstrogne bibelläsaren att tänka i sådana kategorier. Men Guds Ande kan göra under även med en bokstavstrogen.

    16 december 2009 16:07 av: Sten Högberg

18. Då var det dags. Nu har man börjat censurera dem som inte har politiskt korrekta åsikter. De "kränker" tydligen grupp eller enskild person. Då gör vi ett nytt försök. Jag vill fortfarande veta hur gayäktenskapsanhängarna ställer sig till annandagsinsamlingen och fortsatta kontakter med systerkyrkorna? Där är 100% av medlemmarna är emot kyrkostyrelsens vilande beslut. Vill in hålla kontakten med dem? Vill ni ge pengar till dem? Kommer ekonomiskt bistånd att bindas till HBT-krav?

    16 december 2009 16:38 av: Censurerad

19. Egentligen debatterar jag inte med maskerade människor. Men jag måste nog ställa några frågor till "Censurerad". Vem har sagt att man inte ska samla in pengar till våra systerkyrkor? Hur kan du veta vad hundra procent av medlemmarna i våra systerkyrkor tycker? Varför skulle man vilja binda bistånd till "HBT-krav"? "Censurerad" ställer frågor till ett "ni", och möjligen är det så att han/hon tänker sig väldigt tydliga grupper, helt absoluta i sina övertygelser, helt övertygade om att den här frågan är den som ska styra allt annat. Så är det knappast. För egen del fortsätter jag ge (för lite, av mitt överflöd), för att människor ska kunna få lite bättre liv. Till annandagsinsamling, Diakonia och andra. Dyker det upp en möjlighet att underlätta för hbt-personer i andra länder kan jag nog ge till det också. En fråga till har jag: när du diskuterar med människor i andra fora än internet, brukar du maskera dig då också?

    16 december 2009 16:53 av: David Berjlund

20. David...Ja jag har diskuterat öga mot öga med människor, utan maskering.

    16 december 2009 16:57 av: Censurerad

21. HBT-krav för SIDA-stöd finns redan från politikerhåll. Köper ni det?

    16 december 2009 16:59 av: Censurerad

22. Eftersom den här frågan är värd att spräcka SMK på, måste den väl vara mer värd än det mesta?

    16 december 2009 17:01 av: Censurerad

23. Fråga: om beslutet ligger kvar om ja till samkönad vigsel from 1 mars ligger kvar, innebär då detta att om vi hittar en pastor och församling som ställer sig positiva till detta får vi då ingå äktenskap? Får vi ingå äktenskap mellan 1 mars och fram tom årsmötet i maj 2010? Vad händer med giltigheten för ett äktenskap om konferensen i maj beslutar att riva upp beslutet som gäller Ja till samkönat äktenskap from 1 mars?

    16 december 2009 21:19 av: Ingela A

24. Bra frågor, Ingela! Apropå fråga tre: den juridiska giltigheten består säkert. Ändå skulle naturligtvis ett "Nej" från kyrkokonferensen innebära ett principiellt/andligt ogiltigförklarande av och avståndstagande från de redan skedda vigslarna. Men fråga ett och två vill även jag gärna att missionsföreståndaren svarar på, liksom mina frågor i inlägg 9 från i går. /// F.ö. Göran Z: Kan du inte, trots att vi nog på båda sidor ibland upplever oss misstydda och nedsablade här, ändå uppskatta de raka rör och den direktkontakt med gräsrötter som bloggkommenterandet erbjuder? Det är inte säkert att de kommentarer du får öga mot öga är så mycket uppriktigare; det är nog inte alltid så lätt att sjunga ut lajv mot en verbalt och socialt begåvad, obestridligt sympatisk missionsföreståndare? Om än det kanske ibland är alltför lätt att sjunga ut så här på distans - jfr 2 Kor. 10:9-10 ;o) - får du nog samtidigt ett och annat tänkvärt till livs som aldrig nått ända upp till samfundstoppen utan denna bloggs kommentarfunktion. Eller hur?

    16 december 2009 21:49 av: Andreas Holmberg

25. Med hänvisningen till ”tonen” som en del av er berört på denna sida kanske man kan säga att det kommer ofta fram dålig frukt när denna fråga är på dagordningen. Den förenar oss inte i uppdraget att vinna människor för Kristus. Tvärtom, den hotar att splittra oss och kan ta så mycket kraft att vi försummar vårt djupaste uppdrag. Min fråga är - vad kan det bero på?

    16 december 2009 23:28 av: Sven-Erik Sundström

26. Till och med jag som numera är med i ett annat samfund har börjat läsa den här bloggen! Jag blir glad över alla som reagerar över den inriktning delar av ledningen i Missionskyrkan verkar vilja ta.

    17 december 2009 00:14 av: Gusten

27. Precis som Sven-Erik har jag funderat på varför den här frågan är så speciell och bär så dålig frukt? Det har nog flera förklaringar. En är nog, att den splittring inom SMK, som alltid har funnits i Bibelsyn, blir extra tydlig här. På något sätt blir det här droppen, som får bägaren att rinna över. Till skillnad från andra frågor, som kanske inte ens var aktuella på Bibelns tid, har vi här en fråga som man får ha en mer fantasifull Bibelsyn, för att förklara bort. Om man inte tror på det som står i Bibeln, kan man ju tro vad man vill, men det gör det svårare att leva tillsammans med andra som tror på Bibeln som grund för det goda livet. Då finns ju egentligen ingen gemensam grund att diskutera utifrån. Många kristna talar om att de kommit fram till sitt ställningstagande för homosexuellt äktenskap efter långt funderande. När man kommit fram till sin ståndpunkt precis efter att lagförslaget gått igenom, måste man förstå, att det känns lite svårt att köpa argumentet, för dem som inte anser att teologi handlar om att rätta sig efter vad samhället tycker för tillfället. För det andra är hela homofrågan en tabubelagd fråga i samhället. Det finns inte plats för något ifrågasättande av den officiellt påbjudna linjen i frågan. Det är knappast något som ger positiv frukt. RFSL och andra har drivit sin linje stenhårt, ofta med obarmhärtigt kristendomshat och stigmatisering av dem som har fel åsikt. För första gången inser jag ex., att det kan kosta dig ditt jobb, om du inte följer den "rätta läran" i den här frågan. Det drabbar ex. prästkandidater och präster. Dessutom är det ingen annan livsstil, som du riskerar fängelse i Sverige om du kritiserar. Att i det här läget få höra samma argument och stigmatisering från medkristna, som man hör från RSFL, känns verkligen inte bra. Handlar kristen tro om att vara annorlunda än "världen" eller har "världen" alltid rätt? Oavsett Bibelsyn, måste det vara något fel, om vi inte kommer till andra slutsatser om hur det goda livet är, än vad som tutas i oss av det omgivande samhället. Och om det nu bär så dålig frukt, att ständigt flytta gränserna i kyrkan, för att tillfredsställa en viss grupp, borde vi inte ifrågasätta den vägen som vi är inne på?

    17 december 2009 11:39 av: Sven Bågesund

28. Kan inte sluta förundras över den totala överkörning av medlemmarna i Missionskyrkan. Går man i totalt ledband till Ärkebiskopen vars ord kanske har varit "smid medans". Hur kan det bli så att ord som värdegrund helt plötsligt känns så värdelöst. Har styrelsen funderat över nya framtida själavårdsproblem som barn som insiminerats till befruktning undrar var deras biologiska far finns. Detta ska ju grundlagskyddas i Sverige. Sen till sist fick ett brev angående Annan dags-insamlingen det skall gå till att förhindra Hiv/Aids utbredning är det möjligen till preventivmedel för den grupp som kyrkostyrelsen vill välsigna i Guds namn Då synden har absorberats ut i rymden........

    17 december 2009 13:13 av: Efter 37 års medlemskap snart trolig avhoppare

29. Tack Göran för ditt inlägg. Må Gud ge dig all kraft du behöver och fortsatt visa perspektiv...

    17 december 2009 13:26 av: Sofia Camnerin

30. Jag undrar hur många av er som är så emot att homosexuella ska få gifta sig, som själv har träffat någon av dessa och verkligen lyssnat hur de tänker och mår. Det är just mötena med dessa som "omvänt" mig, ingen av de jag samtalat med har mått bra i mötet med kyrkan. Ingen. Alla har mått dåligt av detta, ingen vill ha någon kontakt med kyrkan. Ingen. Och de vi vill "omvända", de vi önskar bli hemma i vår kyrka, vad ska vi omvända dem till? Till Jesus, säger vi. Men att bli som vi, som tror på Jesus, är väl ingen "hit"? Trångsynta och rädda och fördömande som vi är. Mest förskräckt blev jag nog över de så kallade "evangelisterna", deras förskräckliga brev. Vad har de för människosyn? Gudsbild? Vad vill de med sitt engagemang i alla kyrkor över vårt land? Inte vill jag ha dem i vår kyrka. När jag tog upp denna fråga med en av dessa herrar i våras, visade han ett sånt förakt för homosexualitet. Där förlorade han mig, tänkte jag då. Äktenskap handlar om kärlek, omsorg, trygghet. Vad är det som egentligen upprör? Jag förstår inget. Inget. Jag hoppas på vår samfundsledning, att de inte ger upp sin öppna hållning. Och vad är det kyrkokonferensen egentligen ska ta ställning till? Det kan väl bara bli ett beslut: Att varje församling får fatta sitt eget beslut.

    17 december 2009 18:51 av: Anders Axelsson

31. Tack Anders. Det där sk evangelistuppropet var något av det sämsta som jag har läst! Vad är det för en människosyn ni har eller försöker plantera i församlingarna? Hemskt och elakt.

    17 december 2009 20:50 av: Ingela A

32. Om Göran Z inte klarar av "tonläget" i denna debatt bör han nog överväga att avgå. Har man valt att överge själva definitionen av äktenskapet utan att förankra detta bland medlemmarna får man räkna med motstånd. Som medlem och fostrad inom Missionskyrkan tar jag mig friheten att bli både besviken, frustrerad och rejält förbaskad över kyrkorådets ställningstagande och över hur de hanterat frågan. Om det s.k. "goda samtalet" mynnar ut i att man lämnar den kristna trons grundläggande värderingar och väljer att anpassa sig till den "toleranta" opinionsvinden är det nog dags att tänka om.(För övrigt blev ju Jesus rasande i vissa situationer).

    17 december 2009 21:55 av: Eric

33. Eric: Ja, vilka blev han egentligen rasande på? Bra att du nämnde det i det här sammanhanget.

    17 december 2009 21:58 av: Anders Axelsson

34. Anders Axelsson För mig är det en total skillnad mellan en borgerlig samkönad vigsel (som är en överenskommelse mellan de båda och samhället) och en kyrklig eller en frikyrklig där även Gud mot sin vilja blandas in. Det är stor skillnad på att säga "Gud jag klarar inte av leva som du vill" (något vi nog alla har anledning att säga i någon fråga) och "Gud jag lovar att i den här frågan alltid handla tvärtemot vad du vill". Ja jag har bekanta som är homosexuella.

    17 december 2009 22:00 av: Anders Henningsson

35. Ja, Anders H, det är stor skillnad. Menar du att det finns de som vill vara Jesu efterföljare som säger: "Gud jag lovar att i den här frågan alltid handla tvärtemot vad du vill"? Vad jag förstår menar du att det är så t ex jag säger till Gud. Känner du inte att det är något kränkande i det du skriver där? Vi har ju olika bibelsyn. Det är där problemet ligger. Och olika gudsbild också. En annan sak: Vad tänker dina homosexuella bekanta om allt det här?

    17 december 2009 22:17 av: Anders Axelsson

36. Den splittring som kommer idagen i vår diskussion är inte så märklig. Den har funnits inom våra olika samfund sedan nyevangeliska väckelsen på 1800-talet och fått olika uttryck beroende på aktuell konflikt. Inget att oja sig över, utan lära sig av och försonas med. Missionskyrkans kärna har alltid överlevt även om ytterlighetsgrupper på bägge håll gått ur. Missionskyrkan vill mer än att försvara absoluta sanningar. Vår tradition stödjer liberala skeenden i det svenska samhällsbygget istället för att skärma av oss i en fientlig attityd. Det ligger bakom våra ambitioner kring barns fostran genom goda förebilder i barn och ungdomsarbete. Det ligger bakom en stark tradition kring skolor och utbildning. Det ligger bakom litteraturspridning och förlagsverksamhet och det ligger bakom de höga sociala ambitioner som tagit form i egna och ekumeniska hjälporganisationer som Sociala Missionen, Räddningsmissionen och RIA för att nämna några. Alla dessa verksamheter utanför församlingsarbetet, men bärs av en människosyn född ur Missionskyrkans församlingskultur. Människan är en fri varelse kallad av Gud till Guds rike. Men hon kan inte tvingas dit, eller drivas dit genom politiska beslut. Hon kan bara erbjudas genom medmänsklig kärlek och omsorg. Många av dem som idag jobbar i sociala myndigheter, skolor, institututioner och ämbetsverk har växt upp i dessa miljöer och bärs av en kristen övertygelse. Här har under lång tid funnits ett stort stöd för den minoritet av homosexuella människor som växt fram i offentligheten de sista 30-40 åren. RFSL är visserligen en stark lobby, men en del av deras ideer, dock inte alla, har fått brett stöd bland socialt engagerade kristna i hela landet. Enbart därför att det är en liten grupp som blivit hunsad och utstött och trakasserad i vårt samhälle. Det ska en kristen kyrka inte tåla utan att gå till rätta översitteriet, även om det motiveras med bibelord. En kristen kyrka ska inte heller stillatigande eller räddhågat titta på när troende kristna sorteras bort från välsignelseriter eller ansvarsuppdrag pga sexuell identitet eller handikapp, på kontrakurs mot vår egen valda riksdags beslut. Som kyrka ska vi stödja samhällets väg mot rättfärdighet och ta upp kampen då samhället tar orättfärdiga beslut. Homovigsel är inget orättfärdigt beslut. Dock en utmaning mot vår kyrkas konservativa ego.

    17 december 2009 22:41 av: Sten Högberg

37. Församlngarna är kloka. Jag tror det blir en spännande debatt i konferensen och ett klart stöd till kyrkostyrelsens kloka linje.Vi kommer att hålla samman.Det är ju vårt uppdrag.Och tänk på alla närvarande pastorer som lovat att verka för enheten i sina ordinationslöften.

    17 december 2009 22:45 av: per-inge liden

38. Det finns inget "de homosexuella och vi andra" i bibeln! Alla är vi syndare och har gått miste om härligheten hos Gud. Homosexualitet är en synd som varken är bättre eller sämre än det som gäller hela mänskligheten. Alla människor behöver ständigt be om förlåtelse och Guds ledning, för att söka hans rike och hans rättfärdighet. Varje kristen behöver ständigt, i relationen mellan Gud och mäniskor, reflektera och ransaka sig själv i första hand. Den stora frågeställningen vi har gäller egentligen inte vigselfrågor, utan mitt i alla våra fördomar och vanföreställningar om äktenskap, så gäller den utmanande grundfrågan: Hur ser jag på Gud, hans ord, och min nästa.

    18 december 2009 09:30 av: Tobias Olofsson

39. Om ingen homosexuell alls vill sätta sin fot i kyrkan, som Anders säger, vem har då beslutet om äktenskap för homosexuella fattas för?

    18 december 2009 12:44 av: Sven Bågesund

40. En liten kommentar till Sten och andra medtyckare. Det börjar kännas mer och mer likt den bedjande fariséen i templet, när man läser era beskrivningar om hur fantastiskt människoälskande och socialt inriktade de liberalteologiska missionsförbundarna är. Detta då till skillnad mot de otäckka hemskingar, som har en mer traditionell kristen syn på äktenskapet. Man slår sig för bröstet och tackar Gud, för att man inte är somde där hemska konservativa. Det är sant, att många Missionskyrkister visar stort socialt engagemang, både i yrkesliv, församling och annars. Däremot måste man vara förblindad av sin egen förträfflighet, om man tror att de som har en mer konservativ bibelsyn inte har något socialt engagemang. Jämfört med ex. mer konservativa samfund, som Frälsningsarmén och pingströrelsen, kan knappast SMK skryta med så stort praktiskt engagemang för dem som har det svårt i samhället. Det var inte heller någon liberal bibelsyn, som drev de människor, som drog ut som missionärer i Missionsförbundets barndom. Det är inte heller svårt att hitta konservativa SMK-are i ungdomsarbetet i församlingarna. Är det inte konstigt, att de hemska fariséerna alltid är någon annan än jag själv?

    18 december 2009 12:54 av: Sven Bågesund

41. Per-Inge, finns det verkligen ingenting i ordinationslöftena som är överordnat enheten? Är inte enhet till varje pris en ganska farlig princip?(Det tycker nog även hbt-aktivister som nu förvånas över efterlåtenheten mot evangelister och afrikanska systerkyrkor). Förväntas pastorer och konferensombud gå med på att precis vad som helst ska kunna accepteras i det egna samfundets församlingar? Naturligtvis inte! (Om vi tänker efter). Och alltså är även den här frågan långt i från avgjord på förhand. /// Religions- och yttrandefrihet gäller i vårt land, och det är bra. Men det kan givetvis inte innebära att varje företrädare för eller varje förening inom en viss rörelse får säga och göra precis vad han/hon/den vill - det handlar ju också om samarbetsklimat och förtroende, om organisk enhet och inte bara organisatorisk. "Enhet i det väsentliga, frihet i det oväsentliga, i allt kärlek" lyder ju grundregeln. Men här är nog frågan om äktenskapet verkligen hör till det oväsentliga - samt om sann kärlek alltid innebär medgivanden och bejakelser.

    18 december 2009 17:31 av: Andreas Holmberg

42. Som sagts av bl a Sten Högberg (36): De frågor som nu samtalas om handlar väl ytterst om bibelsyn, synen på vem Gud är, om synen på människan. Våra föregångare kallades läsare. Vi har en lång och god tradition kring värdet av studier – av den heliga skrift och mycket som ansluter till den. Det finns en skiljelinje mer eller mindre klart uttalad och gestaltad olika genom åren kring bibelsynsfrågor i SMK och inom de flesta kyrkor. Låt oss föra det studiet vidare inom församlingarna, och varför inte i Sändaren. Men låt oss samtidigt göra oss medvetna om att det inte endast handlar om teologi och tolkning av texter. Det rör sig också om våra egna unika känslor. Dessa styr också alltid vårt tänkande mer eller mindre. Våra aktuella reaktioner och ställningstaganden hänger samman med de upplevelser vi gjort genom åren, i våra församlingar men inte minst i alla de andra sammanhang vi funnits med i. Vi grips lätt av rädslor, skam, sorg – ofta av en intensitet som kan kännas överväldigande och förlamande. Vi kan försöka tränga undan för att glömma och gömma detta inom oss vilket inte känns bra men vi kan också reagera med vrede och hat inför motståndaren. Låt oss försöka att välja en annan väg- att få stanna upp för att i öppenhet och ömsinthet lyssna till våra meningsmotståndare. Låt oss minnas något som är mycket centralt i Jesu förkunnelse: Döm inte så ska ni inte bli dömda ty med den dom som ni dömer med skall ni själva bli dömda. För mig hör detta till det Goda Budskapets centrum. Vi inbjuds att välja lyssnade och förståelse, ömsinthet och respekt för varandra. Är det det som kallas kärlek? Vem är Gud? Gud är större, sa Luther. Större än vad? Än våra tankar och känslor kring honom. Vi frestas ibland att förknippa de svar som Gud kan ge oss enbart till något som äger rum inom vår egen krets, församlingen, kyrkan. Kan det vara så att Guds rike har en tendens att breda ut sig även utanför kyrkorna, att kärleken till föraktade och utsatta människorna många gånger gestaltas tydligare i sekulära kretsar än inom kyrkorna? Vi behöver föra en öppen dialog som inte enbart begränsar oss till de egna kretsarna. Det öppna och goda samtalet är utmanande och sällan enkelt. Låt oss inte skygga för det. Vi behöver inte fly utan kan få stanna kvar för att dela erfarenheter även med dem som tänker och känner annorlunda än vi.

    19 december 2009 05:40 av: Jan Alström

43. Det är inte så konstigt att det går snett i "under-blogg-debatter". Vi vet alla vad som händer när människor kommunicerar digitalt. Om inte så kan jag tipsa på en doktorsavhandling i frågan, framlagt vid Växjö universitet, som en vän till mig skrivit. Nyanser faller bort, debatten deformeras, vi säger saker vi inte skulle säga om vi talades vid ansikte mot ansikte etc. Det bara är så, hur mycket vi än talar och skriver om att hyfsa debatten. Det är ovärdigt att den aktuella frågan ska behöva behandlas på det här sättet, i efterdyningarna till ett beslut som var förhastat. Debatten har förvisats till digitalvärlden. Men tack var alla (alltför?) häftiga reaktioner så kommer vi ju att få utrymme för ett mer sansat samtal. Det kanske inte blir så idylliskt som Per-Inge Lidén tror, men bättre än vad vi har nu.

    19 december 2009 09:09 av: Bertil Widén

44. Jag håller inte med om att debatten gått så snett. Jag tycker att den snarare handlar om teologi som vi anser har gått rejält snett, och då måste reaktionerna och brytningarna få bli skarpa. Det intressanta är att på den punkten är faktiskt många på "båda sidor" helt överens; frågan är bara vems teologi vi anser har urartat: Har vi "skrämmande homofobi och människoförakt" hos mej och t.ex. de 19 evangelisterna (Liselotte J Andersson m.fl.!) eller "livsfarlig liberalteologi" hos t.ex. sjukhuspastor Anders Axelsson eller chefredaktör Anders Mellbourn? Kärlek av olika slag breder givetvis ut sej även utanför kyrkorna, Jan, och t.o.m. påven kan välsigna kärlek mellan två av samma kön eller mellan tre personer. Men nu snackar vi om explicit välsignelse av explicit sexuellt samliv av typen http://www.rfsl.se/halsa/?p=1708 (vi ska varken vara för pryda eller för snälla för att konstatera faktum - på vilket sätt kan två män eller två kvinnor bli "ett kött" (Jesus i Matteus 19)). Och kärlek till utsatta människor behöver knappast innebära att bejaka och välsigna alla önskemål, inte ens de kärleksfulla och frivilliga; fler knackar ju på dörren och det torde vara enklare att i längden försvara en definition av äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna än som ett förbund mellan två personer i största allmänhet (varför då just två? - se http://www.konferens.flersam.se/program.php eller http://www.rfsu.se/praktisk_polypolitik.asp).

    19 december 2009 12:24 av: Andreas Holmberg

45. Anders Axelsson Min bekanta är fullt nöjda med samboäktenskap, kanske något par kommer att viga sig borgerligt men någon längtan efter frikyrklig vigsel har de inte. Vi är alla syndare Gud älskar syndaren men hatar synden för vad den gör med syndaren. I en del frågor kan det vara svårt att förstå vad bibeln menar. Så vitt jag vet är bibeln dock entydig när det gäller homosexualitet det är mot Gud vilja (men vi heterosexuella handlar också mot Guds vilja exempelvis om vi ser på någon annans hustru med åtrå eller har begärelse till vår nästas position eller ägodelar) men det finns värre saker som exempelvis att inte ta hand om sina fattiga och utslagna grannar och släktingar. Bibeln gör stor skillnad mellan att älska din nästa (hans hustru och djur) och att älska med dem. Det finns ingen människa på jorden som vet om Bibelns Gud finns, men Svenska Missionsförbudet bildades för att man trodde på Bibelns Gud och att Han var den samme igår, idag och alltid så om vi inte längre tror det borde vi lägga ner Missionskyrkan. Det är klart att om man menar att bibelns Gud är en annan idag än när exempelvis 3 mos 18:22; Hes 16:49,50; Rom 1:27 och 1 kor 6:9 skrevs, då kommer frågan i ett annat läge, är det vad du tror?

    19 december 2009 12:35 av: Anders Henningsson

46. F.ö: Just nu är det lätt hänt att ändringens anhängare framstår som mer "frisinnade" och "konstitutionsenliga": de begär ju av strategiska skäl just nu bara "frihet för församlingarna", "ingens tolkningsföreträde" o.s.v. o.s.v. Men skulle den koppling mellan homoäktenskap och "allas lika värde" som ständigt görs på allvar slå igenom (mer sällan görs kopplingen till foster med Downs syndrom), och nu hänger det verkligen på en tråd i både kyrka och samhälle, så kommer ju de s.k. homofoberna (d.v.s. alla som öppet tar avstånd från "homoäktenskap", t.o.m. om de bejakat generell välsignelse av partnerskap, se http://nwt.se/asikter/debatt/article612728.ece) att börja jämföras med rasister och apartheidanhängare och få svårt att få allmänt förtroende inom t.ex. skola och kyrka. Det står och väger nu - och kom nu ihåg att det faktiskt är Äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna vi pratar om, inte urskiljningslösa fördömanden av homosexuella eller pastoral okänslighet (det torde Liselott J Anderssons namn borga för).

    19 december 2009 12:42 av: Andreas Holmberg

47. Att lesbiska kvinnor har svårare än hetrosexuella för att få jobb inom barnomsorgen och att Sveriges exempel i hbt-frågor tagits som ursäkt för att "stämma i bäcken" i andra länder är vad jag kan förstå viktigare frågor än frågan om kristnas bibelsyn.

    19 december 2009 14:18 av: Anders Henningsson

48. Jag är fin för du har skapat mig Jag är dyrbar för du älskar mig Skön är jag i dina ögon en ädelsten i din hand Därför kan det kvitta om någon säger att jag är värdelös och dum In i mitt hjärta viskar du sanningen att jag är värd mer än guld. Jag är din ögonsten din hemliga skatt Du är glad att jag finns till. Jag vill tacka dig så länge jag lever och aldrig glömma vem jag är Margareta Melin ----- Jag är ful för du har skapat mig, sån här Jag är värdelös för du älskar mig inte som den jag är Ful är jag i dina ögon en värdelös gråsten Därför kan det kvitta om någon säger att jag är dyrbar och fin In i mitt hjärta viskar du sanningen att jag är syndig, värdelös och äcklig Jag är din skam ditt förskräckliga misstag Du skäms för att jag finns till. Jag hatar mig själv så länge jag lever och glömmer aldrig vad jag är. Anders Axelsson

    19 december 2009 21:28 av: Anders Axelsson

49. Anders H: Bibelns "Gud" och vår "Gud" är frågan. Jag tror nog mest på Jesu "Gud". I grunden blir ju det här en fråga om vilken bild av "Gud" vi har. För det kan vi väl vara överens om, att det endast är bilder vi har av denne "Gud". Jag har en pojke som är s. k. förståndshandikappad. Hans IQ är ganska lågt. Jag tror att även jag har otillräckligt förstånd (IQ 122) för att förstå "Gud". Jag tror att vad vi än tror har vi fel i det mesta om vem eller vad "Gud" är. Vi behöver väl alla en slags ordning för att hålla ihop och inte drabbas av för mycket ångest. När jag läser om Jesus tycker jag mig se att han är mot allt vad diskriminering heter och att kärlekens bud är en sammanfattning av alla bud. Att man behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Vad än det stod i Mose lag gick han emot allt som stängde ute människor från gemenskap genom olika slags förtryck. Nuförtiden begränsar jag min bibeltro som "Guds ord" till vad Människosonen Jesus själv säger i de tre första evangelierna, har jag märkt på mig själv. Jag tror att det är min pojke som har stor del i mitt tänkande. Vi förstår alla för lite om "Gud". Och varandra. Vi är förståndshandikappade allihopa. Men ändå har vi förmåga till kärlek och tröst. Till och med min katt har den förmågan. Det är det viktigaste för mig och min tro på Gud. "Vi är världens ljus" säger Jesus.

    19 december 2009 22:39 av: Anders Axelsson

50. "Du är en son av Adam, och det är en ära så stor att den fattigaste tiggare borde gå med högburet huvud - och en skam så stor, att den stoltaste prins borde böja sej i stoftet." (C S Lewis i en Narniabok, cit. fritt efter minnet). En pastor och själavårdare måste väl kunna både hålla samman dessa fundament i kristen människosyn - och skilja på dem begreppsmässigt? Oavsett moraliska, psykiska eller fysiska brister, eller helt naturliga begränsningar/olikheter - får vi alla instämma både den 139:e psalmen "Jag tackar dej att jag är danad så övermåttan underbart, min själ vet det väl" (jfr Margareta Melins fina vers i din text) OCH i den 51:a "Gud, var mej nådig i din godhet, utplåna mina synder i din stora barmhärtighet" (jfr Margareta Melins fina vers "Min vanmakt har jag smakat / i frestelse och fall, / men vägrar att bli bunden / i modlöst självförakt. / Du söker mej i skammen, / din trofasthet är stor, / jag skyndar till din godhet, / som barnet till sin mor." Det vore väl bara dumt att för sin storhets skull förneka sina brister, eller för sina bristers skull förneka sin storhet? /// Och det allra, allra mesta även i en relation mellan två av samma kön är givetvis fullständigt okontroversiellt, ja, i de flesta tänkande människors ögon lovvärt och välsignat (det brukar både konservativa och liberala tendera att missa). Att äta frukost tillsammans exempelvis, som Lars Gårdfeldt brukar prata så mycket om. Och ett trofast sexuellt förhållande är naturligtvis bättre än promiskuitet (även om A är bättre än B kan ju B vara bättre än C). Men att både Moses, Jesus och Paulus (+ könsorganens design) pekar mot det motsatta könet vid familjebildning och sex, det kommer vi aldrig någonsin ifrån, och det bör absolut få framhållas, särskilt för dem som har ett val (bs alltså). Men visst är det en utmaning för själavårdare att framställa och motivera den heteronorma regeln (ev. pastorala undantag kan bara bekräfta den, inte förändra den, ungefär som beträffande hanteringen av polygami på missionsfälten) utan att vara eller uppfattas som de homofober och förtryckare som vissa vill framställa även moderat heteronormativa som. Men jag litar faktiskt på att Liselotte J Andersson klarar det.

    19 december 2009 22:42 av: Andreas Holmberg

51. Ps 51 och Ps 32 antar jag att David skrev efter att han blev avslöjad för otrohet och att ha sett till att mannen till denna kvinna dödades i ett "heligt" krig, sanktionerat av hans "gud". Enligt David själv blev han förlåten av sin gud. Men han blev nog aldrig förlåten av den döde mannens familj. Om han fick frid med sin gud efter det här fruktansvärda "brottet", tror jag han hade en känslomässig störning. Jag skriver ordet "gud" med liten bokstav här, för det där måste ha varit en gud David själv skapat. Ps 139 antar jag han skrev i sin ungdom, när allt var lite enklare för honom. Men jag vet inte det där. Han skrev om sin ångest också i andra psalmer. Så klart han hade ångest, stackars karl.

    19 december 2009 23:25 av: Anders Axelsson

52. Jaha det var en tunn bibel du har det gör det naturligtvis lite svårare att förstå Gud, men annars har du rätt vi är visserligen genier i förhållande till amöber men Guds tankar är mycket högre än våra och även jag har (trots min tjockare bibel) svårt att veta säkert varför Gud menar att vissa saker är skadliga för oss. Hur ser du på Jesu ord i Matt 5:18. Jag hoppas din son kan diskriminera mellan gult och blått, bekant och obekant, samt kärlek och hat. Samkönad vigsel upplever jag som en form av diskriminering frågan är mest om det är en positiv eller en negativ diskriminering. För om den är i huvudsak positiv för dem så gör det inte så mycket men om den är i huvudsak negativ (man lurar dem i en fälla) då är det betydligt värre.

    20 december 2009 00:13 av: Anders Henningsson

53. Anders H, eftersom det som du säger är viktigt att skilja mellan kärlek och hat, måste vi inse att också mängder av hs-relationer har med kärlek att göra och inte med hat och girighet och allt möjligt som en del tycks jämföra dem med. Jag förstår inte riktigt vad du menar med "positiv diskriminering" eller "en fälla", men att många präster o debattörer mörkar vad en vigsel egentligen innebär, det tycker jag mej oxå ha märkt (vi ska väl inte neka folk Guds välsignelse, tycks många resonera så där i största allmänhet, ungefär som om man annars borde utvisa alla hs under välsignelsemomentet i gudstjänsten).

    20 december 2009 01:05 av: Andreas Holmberg

54. Lite kul, Anders A, att du kommenterar Psalt. 51 i inlägg nr 51 ;o). Men själva kriget beskrivs faktiskt aldrig, vad jag kan se, som "heligt" eller sanktionerat av vare sej gud eller Gud. Och det var ju den profet (Natan) som dömde David som också tillsade honom syndernas förlåtelse. Psalt. 51 används ju i många liturgier som gemensam syndabekännelse. (Tack för att du också nämnde Psalt. 32 som Einar Ekberg framfört så berörande!) Men tror du då inte att det var en verklig Gud som genom Natan både dömde och förlät? Finns det alls någon Gud med stort G, utöver "min gud" och "din gud"? /// Hur som helst och till saken: när det gäller s.k. bs (kanske de flesta av oss om man får tro historiens vittnesbörd från t.ex. grekiskt 400-tal f.Kr. eller Lars Bohmans med boken Man och man emellan) handlar det ju inte om något konstitutivt som liksom med naturnödvändighet skulle kräva en förbindelse med någon av samma kön, och åtminstone då borde väl både Matt. 19 och Rom. 1 framstå som fullt relevanta? Men icke: som Svenska kyrkans och Missionskyrkans ledning resonerar ska nu även ungdomar som är fullt kapabla att bilda familj med någon av motsatt kön få höra att de precis lika gärna kan ingå äktenskap (nb äktenskap!!!) med någon av samma. Och så sanktioneras även avsiktlig, planerad faderlöshet eller moderlöshet. /// Detta - som alltså inte handlar om pastorala undantag eller medmänsklig finkänslighet i största allmänhet - finner jag både allmänmänskligt och teologiskt så absurt att man nog måste ha AA:s lösa inställning till Skriften för att som pastor eller missionsföreståndare ens komma på tanken. /// Ändå tackar jag för viktigt meningsutbyte och önskar en God Natt, en God Fjärde Advent och en God Jul! Nu vilar jag till allas vår ökade julefrid från bloggkommenterande den närmaste framtiden! Låt oss be att kyrkokonferensen står fast vid Jesus undervisning i Matteus 19 (inkl. hans medvetenhet om den pastorala problematiken, se v. 11-12), men också att Uganda m.fl. länder avstår från att kriminalisera och trakassera hs (se Rick Warrens vädjan och komprimerade julpredikan på http://www.youtube.com/watch?v=1jmGu9o4fDE). Väl mött 2010!

    20 december 2009 01:17 av: Andreas Holmberg

55. Andreas H, om det är riktigt som Paulus skriver att den som ägnar sig åt homosexuell förälskelse inte får del av Guds rike då är det en fälla att binda människor i ett sådant förhållande. / Renässans påvarna lovade att inte gifta sig utan höll sig till andras fruar och det kan nog finnas fler som vill följa sin förälskelse oberoende av om den leder rätt eller fel, men Kyrkorådet vill inte välsigna alla som följer sin förälskelse på ett håll som bibeln avråder från, man vill diskriminera mellan dem för vilka den leder till äktenskapsbrott och för dem som den leder till samkönat äktenskap. Om man nu tror att bibeln råd när det gäller förälskelse inte är tillämpbara i vårt moderna samhälle utan att all förälskelse är av godo, ja då borde man kunna få välsignelse vart än förälskelsen leder en. / För den som vill omvända sig finns det som väl är alltid förlåtelse, men en vigsel går inte ut på att man ska ångra sig den går ut på att man ska binda sig.

    20 december 2009 10:05 av: Anders Henningsson

56. Tala ur skägget! är kanske inte det lämpligaste en Missionsföreståndare kan göra om han försöker hålla ihop en så splittrad kyrkostyrelse som vår.

    20 december 2009 16:46 av: Anders Henningsson

57. Anders Ax Hur är det med BD-förhållanden, ska man kunna lova att ingå ett sådant förhållande i en missionskyrka trots att Paulus säger att man inte ska göra sig till slav under någon?

    20 december 2009 20:02 av: Anders Henningsson

58. Anders H: Jag vet inte vad BD-förhållande är för något. Men jag känner på mig att frågan egentligen är ointressant i den här debatten. Grundfrågan är väl vad "Gud" egentligen "säger". Frågan vem eller vad Gud är är ganska knepig, tycker jag. De senaste rönen när universum "skapades" säger att det var för 13,66 miljarder år sedan. Då kan man ju undra vad "Gud" höll på med i typ, 13,65 miljarder år, eller lite mer, om "han" ville ha en samarbetspartner i människan med förmågan att älska och känna. Och att det var först för ynka 2000 år sen "han" kom på det där med Jesus. Är det inte lite svårt att tro att våra små tankar och bibelns ord skulle vara "sanningen" för alla tider? Måste vi inte lyssna först och främst till vårt eget inre, efter Andens röst, och i dialog söka oss fram till det bästa för varje enskild människa i varje tid? Men om vi tror att jorden skapades för ca 6000 år sen blir det ju lite lättare att tro på Bibelns tänkande Gud. Jag tror att jag tror att Gud heter "Jag är", precis som jag kan kalla mig själv, "jag är". Och att vi inte förstår så mycket. Men älska kan vi göra ändå.

    21 december 2009 11:04 av: Anders Axelsson

59. Andreas Holmberg: Om Ps 51: Det står inget om hur David hanterade sin ofantliga skuld till Urias familj, eller till BatSeba. David "låg med henne (vid deras första möte till och med) under hennes reningstid". När David fick veta att BatSeba blev gravid bjöd han in Uria och söp honom berusad innan han skickade ut honom till en säker död, följt av en massa lögner om denna död. Sen dog detta barn BatSeba fick, efter sju dagar. David själv skriver sen, i Ps 32 och Ps 51, att han fick förlåtelse av sin gud, men då undrar jag vad för en gud han hade egentligen. Andreas: Vi kan inte använda såna här berättelser längre, inte ens sådana här syndabekännelser som kommit ur dessa grava övergrepp och mord. Vi måste ha en modernare gudsbild. Tycker du inte det?

    21 december 2009 11:21 av: Anders Axelsson

60. Anders H, du ställde en fråga till mig: Om Matt 5:18: Jag måste erkänna att jag inte förstår vad Jesus menar när han använder ordet "lagen" här. Troligen menar han väl "Tio Guds bud" i 2 Mos 20. För han kan inte mena all Mose lag, eftersom han själv bröt mot den hela tiden. Paulus använder orden "Andens lag" och "trons lag". Och han skriver: "Hedningarna har inte lagen, men om de av naturen fullgör lagens krav, då är de sin egen lag fast de saknar lagen. Därmed visar de att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan; om det vittnar också deras samvete och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvarar sig." Rom 2:14. Vi bör alltså fråga vårt hjärta, först och främst. Tänker jag om allt det här. Andens frukt är ju först och främst kärlek. Inte förakt eller misstro. Kärlek till allt levande.

    21 december 2009 12:08 av: Anders Axelsson

61. Hörde fler än jag på teologiska rummet SR PI 18/3. Förtryck av homosexuella i Uganda.Föreslagna dödstraff. Homsexuella är illa tålda av befolkningen. Politiker skyller annat elände på homosexuella. Landet är till största delen kristet. Det interreligösa rådet stöder lagförslaget. Enligt programmet har kristen höger (exodus international varit inblandad).Vid en googlesökning fann jag att presidentparet var kristet. Och presidenten haft vänskaplig kontakt med dåvarande president Bush.

    21 december 2009 15:43 av: Benny Fhager

62. Skall vara politiker skyller missförhållanden i Uganda på homosexuella och har kyrkornas stöd. Det finns en bok: Jesper Svartvik: Bibeltolkningens bakgator,om slavar,judar och hiomosexuella.

    21 december 2009 15:50 av: Benny Fhager

63. Anders Ax Jag vet inte hur långa de första skapelsedagarna var, vad jag vet är att den skapelsedag då människan ska bli fullkomlig i kärlek (om det är den sjätte eller sjunde skapelsedagen vet jag inte heller) inte är slut. Även 2 kor 5:17 (alltså om någon är i Kristus – en ny skapelse) säger oss att Gud inte slutade skapa för 6000 år sedan. / Långt innan Gud påbörjade skapandet av människan till brud åt sin son så skapade Han änglarna och för deras skull även himmelrikets oåterkalleliga lagar. Jag vet att Gud befinner sig i en strid om människan och att Han tyvärr inte kan rädda alla trots att Han skulle vilja det. / Nu är jag inte lika vis som Gud så om Han avråder från vissa saker så avråder jag också från dessa saker däremot dömer jag inte de som inte klarar att följa Guds råd (varför skulle jag det när jag inte själv alltid klarar av att följa Guds råd). / Vårt samhälle är liksom romarriket ett samhälle med stor arbetsdelning och stor geografisk rörlighet, vår tid är på många sätt mer lik Jesu tid än medeltiden så varför NT skulle ha blivit inaktuellt förstår jag inte men om det har det hur vet vi då vilka delar som fortfarande är aktuella och vilka som inte är det? / Sedan undrar jag hur det kommer sig att guden i mitt hjärta säger en sak och guden i ditt hjärta säger en annan sak medan guden i den ugandiska politiker som ett tag bodde i Göteborg säger något tredje. / För några år sedan var jag inne på Spraydate och upptäckte att cirka 2% av männen letade efter en kvinna att ge sig som slav under, för att slippa ansvar, för att få någon att leva för (gå upp i) och för att informellt kunna bli denna kvinnas dyrbaraste ägodel, detta kallas på engelska för ett bondage –dominans förhållande och man kan säga om dem som man säger om homosexuella par ”vad angår det andra vad andra gör i hemmet om de är överens om det”. Om nu något barn till dig som vuxen skulle vilja ingå ett sådant förhållande skulle du då inte avråda honom eller henne från detta? Om nu Gud är som en god fader och avråder oss från vissa saker bör vi då inte lyssna till Honom? / Jag varken föraktar eller misstror homosexuella är bara mån om att Gud ska kunna rädda dem.

    21 december 2009 20:15 av: Anders Henningsson

64. Intressant. Nu jämför Benny F. kristna som är emot homoäktenskap med dem i Uganda, som vill ha dödsstraff för homosexuella. Hans bidrag till "det goda samtalet". Var är censurchefen Gunilla Hjelmåker i dag? Det är visst skillnad på person och person!

    21 december 2009 21:25 av: Censurerad

65. Anders H: Det är egentligen spännande att diskutera det här. Det är mycket tänkande i oss och vi reagerar olika och har olika sätt att se på världen. Klart intressant! Egentligen skulle jag vilja sitta på ett cafe och resonera. Jag bor i Umeå. Var bor du? Båda vill vi följa en Gud. Ändå så olika slutsatser. Ja det är intressant.

    21 december 2009 22:13 av: Anders Axelsson

66. Anders Henningsson skriver: "Jag varken föraktar eller misstror homosexuella är bara mån om att Gud ska kunna rädda dem." Jag bara konstaterar än en gång att det är en oerhört stor skillnad på hur vi som finns inom Svenska Missionskyrkan ser på de homosexuella.

    21 december 2009 22:29 av: Göran Ängsved

67. Anders Ax Tyvärr bor jag i andra änden av landet annars skulle nog ett utbyte av livserfarenheter med mera (exempelvis på ett café) kunna öka förståelsen emellan oss.

    21 december 2009 23:44 av: Anders Henningsson

68. Göran Ä. Det finns säkert fler än jag i Missionskyrkan som accepterar samkönade par som medlemmar men tar avstånd från att man lovar Gud att handla tvärtemot vad bibeln råder oss till. Jag har förstått att det också finns de som ärligt tror att vi gör homosexuella en tjänst om vi inför samkönad frikyrklig vigsel men kan inte få klarhet i om de skrotat bibeln eller bara tolkar den annorlunda. Den grupp jag har svårast att förstå är dock de för vilka det avgörande var hur Svenska Kyrkan valde att handla i frågan.

    22 december 2009 02:02 av: Anders Henningsson

69. Anders Ax Jag har arbetat som barnskötare på sjukhus och du kan förmodligen förstå mig när jag tycker att något i vår värld måste vara helt fel när små barn dör. Jag har hållit ett barn nästan utan storhjärna i mina armar saknar henne och ser fram emot att möta henne helt frisk på andra sidan det tror jag du också kan förstå. Vi kan nog också vara överens om att det är viktigt att lyssna till våra hjärtan. Men, kan vi också var överens om att vid tillfällen då våra hjärtan leder åt olika håll, så behövs det något mer? / Du talar om olika bibelsyn som om var och en kunde plocka ut just de bibelställen han eller hon råkade gillade utan att detta ofelbart skulle leda till splittring. Om (och jag säger om för det kanske inte är så) jag skulle förstå bibeln bättre än dig (vilket jag alltså kanske inte alls gör) så beror det inte på att min IQ råkar vara cirka 130 utan för att jag studerat bibeln mera. Om å andra sidan du förstår bibeln bättre så undrar jag varför du och de som har din bibelsyn förklarar var i bibeln ni finner stöd för Er tolkning. Jag undrar naturligtvis också vad du menar med en annan bibelsyn. Jag vet att humanetiska förbundet har en annan bibelsyn än vad jag har (myter som ska tolkas humanistiskt och inte alls som Guds ord) och jag antar att du har en tredje bibelsyn men hur den ser ut det vet jag inte.

    22 december 2009 09:28 av: Anders Henningsson

70. Göran Ä Det finns naturligtvis stora skillnader mellan att vara rökare och att var homosexuell, men det finns också likheter i min attityd till dessa grupper. Jag välkomnar båda grupperna om de frågar mig vad jag tycker så avråder jag båda från vad de håller på med men om de inte frågar mig säger jag inget och liksom jag skulle ta avstånd från en ceremoni där man lovar Gud att vara rökare livet ut så tar jag avstånd från en ceremoni där man lovar att vara homosexuell livet ut. Är detta verkligen så underligt?

    22 december 2009 09:59 av: Anders Henningsson

71. Anders H: om bibelsyn och gudsbild etc; ska vi inte skriva på våra privata mail istället? Vi tar ju så mycket plats här. Vad tycker du? aaaxel.123@hotmail.com. Kanske en och annan tycker det är intressant att läsa, men de flesta ledsnar väl bara de ser våra namn. Men det ÄR intressant fråga om HUR vi läser Bibeln och HUR vi ser på Gud.

    22 december 2009 10:31 av: Anders Axelsson

72. Anders H skriver: "kan inte få klarhet i om de skrotat bibeln eller bara tolkar den annorlunda." Det är nog fråga om en annan bibeltolkning än din. Själv är jag mycket bibeltrogen och anser samtidigt att man kan välsigna homosexuella par. Du skriver vidare: "så tar jag avstånd från en ceremoni där man lovar att vara homosexuell livet ut. Är detta verkligen så underligt?" Detta lovar man inte, kan aldrig tro att en sådan formulering kommer i den ordning som är under utarbetande. Man lovar ju en annan människa trohet livet ut eftersom man har sin identitet som homosexuell och har funnit någon man vill dela livet med. De flesta homosexuella är födda sådana, en variant i Guds skapelse. Att göra som du och dra paralleller mellan de som sysslar med en sexuell avvikelse som "bondage" och genuint homosexuella tror jag att en homosexuell finner kränkande. Dina åsikter grundar sig nog bara delvis på en annan bibelsyn det måste finnas annat i botten också, vad kan jag ju bara gissa. Det här var min sista kommentar i den här bloggen. Jag överväger att ge som nyårslöfte att inte skriva något mer. Men ibland blir man nyfiken, upprörd eller upprymd över något och kan inte riktigt låta bli att lägga sig i. God Jul och Gott Nytt år både till Anders H och alla andra!

    22 december 2009 22:11 av: Göran Ängsved

73. Göran Ä Ja det är klart om du tror (så vitt jag vet både i strid med vetenskapen och bibeln) att man föds homosexuell då är det naturligtvis inte konstigt att vi ser lite olika i den här frågan. Om du eller någon annan här känner till något vetenskapligt bevis eller biliskt bevis för att homosexualitet skulle medfött så skriv gäran till mig på adressen anders-b.henningsson.293@student.lu.se

    23 december 2009 10:26 av: Anders Henningsson

74. Har jag missuppfattat alla de församlingsföreståndare jag haft under 63 års medlemskap i Missionsförbundet - eller är det så att de inte hade fått det ljus över skriften som nu tycks lysa över Missionsstyrelsen?

    03 januari 2010 23:40 av: Vilhelm Wesslund

Skriv en kommentar

Namn:   Kommentar:  

Användarverifikation

Skriv in texten som visas i bilden:  

Om mig

---

Arkiv

Taggmoln

• administration

• advent

• allhelgona

• allhelgonatid

• Almedalen

• Andreasson

• arlanda

• basfunktion

• budskap

• bön

• danmark

• delaktighet

• diakoni

• distrikt

• distriktsföreståndare

• Ecuador

• efesierbrevet

• ekonomi

• ekumenik

• empati

• finland

• flygvärdinna

• flyttning

• framtidens kyrka

• Fred Nilsson

• förbön

• gemensam framtid

• GF-kyrkan

• homosexuella

• hängslen

• Indien systerkyrka

• internationell insamling

• irak

• Japan

• Jimmie Åkesson

• K G Hammar

• kaos

• Karlstad

• kommunikation

• kongo

• kristen humanism

• kristna

• kristna i irak

• kyrka

• kyrka-polis

• kyrkogård

• kyrkoledare

• kyrkomötet

• ledare beredningsutskott SMU-ledare kykrokonferens

• livrem

• lyrik

• Margareta Ekström

• meditera

• mission

• missionskyrka

• missionskyrkan

• morgonandakt

• människovärde

• namnfrågan

• nationell

• norden

• norge

• ny adress

• ny plats

• nåd Hässelby

• Obama

• Per-Inge Liden

• polis

• president

• på spaning

• påsk

• reflektera

• remiss

• riksdagen

• rättfärdighet

• rösträkning

• samhälle

• SJ

• SKR

• skyddsnät

• Skåre

• slutord

• Smålandsstenar

• snöskottning

• solidaritet

• solidritet

• sorg

• stanna till

• Styrsö

• Svenska Kyrkan

• Sverigedemokrater

• Sveriges Kristna Råd

• systerkyrka

• sång

• sårbarhet

• tro

• trygghetssystem

• Usama Bin Ladin

• utförsäkrade

• utvecklingssamtal

• val

• årsberättelse

• ödmjukhet

• Öga för öga och tand för tand