Tankar från Svenska Missionskyrkan
 veckobrev 15 nov 2005

Kära läsare!

För många inom svensk kristenhet ställs de globala rättvisefrågorna i centrum under den här veckan fram till domsöndagen. Det har skett genom u-veckorna sedan i början av 70-talet och nu genom kyrkornas Globala vecka.

I år lyfts kampanjen ”Utrota fattigdomen nu” fram. Det är en utmärkt internationell kampanj med ett för kyrkan och kristen tro centralt innehåll. Här ryms både omsorgen om de fattiga och kampen för rättvisa. Tre områden lyfts fram: behovet av rättvis handel, en avskrivning av de fattiga ländernas skulder, samt mer och bättre bistånd. Tre avgörande frågor som har en direkt effekt på miljoner och åter miljoner människors överlevnad och möjlighet till ett värdigt liv.

Det finns många organisationer som arbetar med att ge hjälp åt människor som gjorts fattiga. Det är oerhört viktigt, men det räcker inte. Detta arbete måste i högre grad än nu kombineras med arbetet för rättvisa.

Diakonia är en av de organisationer som allra tydligast har gjort denna koppling i sitt arbete och i sitt informationsmaterial under de senaste åren. Men även Svenska Missionskyrkans internationella arbete präglas av detta synsätt. Sett ur det här perspektivet är det inte alls oväsentligt vilken/vilka organisationer vi väljer att ge vårt ekonomiska stöd.

Det finns tecken på ett växande engagemang för globala rättvisefrågor, inte minst bland unga människor. När jag reser i distriktet och deltar i olika samlingar och besöker olika församlingar ser jag ganska ofta någon med det vita bandet med texten ”utrota fattigdomen nu” kring armen. Naturligtvis är det inte bara de som bär bandet som ger sitt stöd till kampanjen. Armbandet fungerar dock som en positiv igenkänning och uppmuntran - ja, vi är många!

Men det finns även oroande tecken. En doktorsavhandling för något år sedan visade på att det skett en förskjutning i hur pastorer i Svenska Missionskyrkan predikar om samhällsansvar. På senare år uppmuntrar predikanterna ofta den enskilde till engagemang men däremot är det sällan som församlingen förväntas engagera sig.

Visst har vi tilltro till att evangeliet ska förändra människor och deras handlingar och att det också kommer till uttryck i samhällsansvar. Jag tror dock att det finns frågor där det är oerhört viktigt att också församlingen som gemenskap tar ställning och uttrycker sitt engagemang. 

De globala rättvisefrågorna hör till de frågor där vi som enskilda kristna, som församlingar och som kyrka inte kan vara tysta om vi vill vara trogna evangeliet. 

Hur var det Jesus sa i en av de centrala texterna på domsöndagen: ”vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig”.

Varma hälsningar!

Lennart Renöfält
distriktsförståndare
Mellansvenska distriktet

..................................................................................................
Det elektroniska veckobrevet skickas varje onsdag eftermiddag direkt till alla som har anmält sitt intresse. Anmälan görs på Svenska Missionskyrkans hemsida, www.missionskyrkan.se/utskick