Tankar från Svenska Missionskyrkan
 veckobrev 24 jan 2006

Vecka tre, Narnia och Bibelns dag

Det är något speciellt med vecka tre. Sedan flera år tillbaka möts anställda inom Svenska Missionskyrkan/SMU på nationellt och regionalt. Veckan var i år som ofta förlagd till Södra Vätterbygdens folkhögskola. SMU började med ett inledande dygn och SMK avslutade på liknande sätt, däremellan möttes vi två dagar till gemensamma överläggningar. Under dessa båda dagar deltog även representanter från församlingarna. Det berodde på att vi startade en kompetensutveckling av personal ”Växtkraft Mål 3” med stöd från Europeiska socialfonden. Drygt 100 hundra medarbetare från olika delar av vårt land deltog.

Vi började med en tillbakablick på förra årets strategidagar, då vi hade besök av tre personer från vår Hindustani Covenant Church. Vår systerkyrka i Indien har jobbat intensivt med organisationsutveckling och gav sina synpunkter på Målbild 2010 och SMU:s handlingsplan. Med varlig hand fick de oss att förstå att vi inte tagit vår utgångspunkt i människors behov. För oss som var med blev det kristallklart. Det är väl fint när en av våra systerkyrkor utifrån sina erfarenheter kan öppna ögonen på oss så vi blir varse vår egen hemmablindhet. Oj vilken självbild de hade! En kyrka på ca 9 000 medlemmar som inte var nöjd med landets utbildningspolitik och hade en plan för hur de skulle påverka den i rätt riktning. I ett land med 900 miljoner människor!
- Vad har vi för självbild i Svenska Missionskyrkan/SMU?

Under torsdagen talde vi om kommunikation och opinionsbildning i Missionskyrkan. Då hettade det till vid vårt bord. En undersökning presenterades där i stort sett bara Missionskyrkans ledningsgrupp, infoavdelningen, SMU:s förbundssekreterare, jag själv som distriktsföreståndare och tre församlingsrepresentanter deltagit. Alla är personer som är bärare av mycket information men inte mottagare av den. Därav kritiken. Att endast fyra av de sexton intervjuade var kvinnor, skaver också. Så blir det lätt när vi frågar efter personer utifrån sina arbetsuppgifter. Annars är det nog mer av samsyn nu än vad det varit. Det känns som vi jobbar mer integrerat och idéflödet pulserar framåt och tillbaka, upp och ner i den kropp som är Svenska Missionskyrkan och SMU.
 
Vecka 3 är ett viktigt uppsamlingsheat inför våren och höstens arbete. Vi möts, delar erfarenheter, informerar och inspirerar varandra. Det känns också viktigt att få mötas till gudstjänster och andakter.

Förra veckan såg jag också filmen Narnia, som bygger på C S Lewis bok med samma titel. Filmen är en förklädd bibelberättelse med fyra barn i huvudrollerna. Här finns många och tydliga associationer till Bibeln, vilket passar bra, eftersom det också var Bibelns dag. Nedsjunken i biofåtöljen funderade jag över om associationerna till Bibelns berättelser görs av biopubliken över lag, eller om det bara är ett fåtal med specialintresse. Bibelns placering i hemmen säger en del om hur den används. Längre tillbaka låg Bibeln på köksbordet, sedan hamnade den på nattygsbordet för att slutligen hamna i bokhyllan. Vi behöver stimulera varandra till ett ökat bibelbruk.

Den nyvalde missionsföreståndaren i vår systerkyrka i Kongo Brazzaville, Patrice Nsouami, satte bibelordet i fokus i sitt programtal. I en intervju i tidningen La Cemin säger han följande: 

- Bland de fenomen jag räknade upp finns detta att vi satt Guds Ord i andra hand. Kom ihåg att en av de ledande principerna i protestantismen var den Heliga Skrift som högsta auktoriteten, den kritiska instansen till den existentiella verkligheten. Där måste man börja. Vara tydlig med den Heliga Skrifts plats i vår kyrka. När den har fått återta sin plats i centrum för kyrkans liv, då kommer vissa saker att gå av sig själva.

Vill du anta utmaningen från vår systerkyrkas missionsföreståndare och på nytt låta Bibeln blir en bruksbok. Vi behöver bli fler ”nyläsare”.

Varma hälsningar

Roland Brage
distriktsföreståndare
ÖrebroVärmlandDals distrikt