Jag sitter och bläddrar i Årsberättelsen och årsredovisningen för Svenska Missionskyrkan 2008. En fascinerande läsning som jag vill utmana dig att ta del av, vare sig du ska åka till årets kyrkokonferens eller inte.

Berättelsen innehåller många bilder på människor i olika åldrar och från olika länder.  Så ska det vara. En bild säger ofta mer än många ord.

Kyrkan är till för människor som vill växa i tron och gemenskapen och den får sitt uttryck genom människors olika gåvor och engagemang. Det är färgstarka bilder och berättelser om hur vi under året lyckades med vårt arbete utifrån verksamhetsplanen.
Jag gläds över allt det arbete som går att sätta på pränt lika mycket som jag anar att ännu mer har skett i det fördolda. Allt skall inte heller föras till torgs av heliga ögonblick och möten.

Eftersom jag just nu är upprymd av mina intryck efter en resa i Indien så läser jag lite extra noga om Missionskyrkan i världen. Tänk vad mycket av missionsinformation på bara några få sidor!

Min missionsföreståndarkollega i Kongo-Brazzaville, Patrice Nsouami, talar ofta och med rätta om den universella kyrkan. Den är vi en del av.

I år firar vi att det är 100 år sedan de första missionärerna åkte till detta land och därför är vi glada över att Nsouami kommer till vår kyrkokonferens. I september fortsätter firandet i Kongo.

Till konferensen kommer även missionsföreståndaren i grannlandet, Kongo-Kinshasa, Fidèle Muanda Mikiami och från Indien och Hindustani Covenant Church kommer missionsföreståndare Steven David.

Mot slutet kommer jag till sidorna om ekonomi. Ofta när vi läser eller talar om ekonomi i våra kyrkliga sammanhang så handlar det om att vi behöver få in mer pengar.

Så kan det vara, men idag när jag läser siffror så fylls jag av en varm känsla. Tänk vad mycket pengar så många människor faktiskt ger!  Som ledare i vår kyrka vill jag säga tack, tack.

Men har man sett hur pengar kan förvandlas till god verksamhet, för människans skull nära och långt borta,  då är det som  om man sporras till att spänna bågen ytterligare något, eller hur?

Nu när jag kommit så här långt i mina tankar utifrån en verksamhetsberättelse behöver jag slå igen den och fatta tag i dammsugaren. Det är nämligen så att Agneta och jag i morgon får ta emot ett 25-tal gäster i vårt hem.

Det är de som ska ordineras i årets konferens till diakoner och pastorer i vår kyrka som kommer på besök.  Det lär bli trångt och saligt!

Årsberättelsen finns här »