- Nu är det dags att ge sig ut i svängen!

- Förlåt?

- Ja, nu är det bara att hoppa i palterna och ge sig ut i svängen!

- ???

Klockan visar på 3.19 när telefonen ringer och en vänlig men bestämd röst uppmanar mig att ge mig ut i svängen! Det tar en stund innan jag förstår att det är en felringning. ”Svängen” det handlar om är snösvängen – och någon har i uppgift att ringa runt till ett antal personer som skall upp i gryningen för att försöka göra gator och vägar farbara.

Mannen ber tusen gånger om ursäkt och hoppas att jag skall kunna somna om. Det är inga som helst problem. Jag är bara så innerligt tacksam att det inte är jag som skall ut och röja i det evinnerliga snöandet och skänker en tacksamhetens tanke till alla de som faktiskt ger sig ut denna kalla och snöiga morgon för att jag och andra skall kunna ta oss fram någorlunda hjälpligt.

Så många som måste vara igång för att ett samhälle skall kunna fungera! Dygnet runt!

Så totalberoende vi är av varandra. Ingen av oss klarar sig utan den andre!

Om ett par dagar förkunnas julevangeliet i bönhus, kapell, kyrkor och katedraler och än en gång får vi lyssna till orden om att Gud blir människa. Att Gud väljer att bli en av oss – för att dela alla våra villkor.

Än en gång inbjuds vi till efterföljelse – att vara människa bland människor.

Snö eller gassande sol – ett samhälle klarar sig definitivt inte utan mänsklighet – och det gäller året om.

Men denna julvecka tackar jag Gud lite extra för de som får en telefonsignal i gryningen om att det är dags för dem att ge sig ut i svängen och som inte kan lägga sig på andra sidan och somna om igen.

Och oavsett vilket klockslag det är dags för oss att börja en ny dag hoppas jag vi är många som kan bidra med det som alltid behövs i varje gemenskap och samhälle: medmänsklighet, empati och delaktighet! Då är vi alla med och bygger det där goda samhället vi alla vill ha!

God jul – och ett Gott, nytt år önskar jag Dig!