På söndag bär det av till Hemavan och årets Fjällkonfa där 14 konfirmander och 5 ledare skall leva ihop under några härliga sommarveckor. En sak som varje år fascinerar mig är att se hur fort man kan bli en nära och stabil grupp fast man kommer från olika delar av landet. En och annan har sin kompis med sig till lägret, de flesta kommer utan att veta vem de övriga är. Redan när två dagar gått så är man nästan oskiljaktiga vänner och tyr sig till varandra på ett sätt som man aldrig skulle gjort hemma. För några år sedan sa en av tjejerna om de övriga: ”Dom skulle jag aldrig ha umgåtts med hemma. Här har jag fått upptäcka vilka pärlor de är.” Tänk om vi lite oftare kunde göra just så: Upptäcka vilka pärlor andra människor är! Kanske mest av allt dem som vi inte först trodde det om.

Konfirmation är något av det viktigaste vi har i vår kyrka. Det är oerhört stort att under några veckor på läger, eller ett par terminer på hemmaplan, få umgås nära med unga människor och presentera vad kristen tro är. Brottas med deras livsfrågor, dela skratt och tårar, förmedla kunskap och dela upplevelser. Det är något som jag önskar att vi skulle satsa ännu mer resurser till. Inte minst därför att det bär frukt och blir ett minne för livet för så många.

Ibland undrar du kanske om Gud berör människor idag. Om människor möter Gud. Då önskar jag att du skulle få vara med och se hur dessa ungdomar möter Gud under konfirmationstiden. Min erfarenhet är att det sker varje år! Nyckeln är bland annat att de vågar ge sig hän samtidigt som de kan ifrågasätta och pröva tron. Finns både frihet och tydlighet så kan man säga både Ja och Nej till Jesus och ändå känna sig accepterad och älskad. Det fungerar!

Och just älska konfirmanderna är kanske det viktigaste vi som ledare gör. För visst kan de vissa dagar (och nätter) vara lite påfrestande, det hör liksom till. Men i stort är de bara så goa (ungefär som små barn är efter de somnat på kvällen efter en jobbig dag) och man bara tycker om dem. Eller som en ledare, med glimten i ögat, skrev till mig efter deras hellyckade konfirmationsavslutning: ”Och jag älskar verkligen mina ”monster”!  Gud kan göra under!”

Så bed med mig de närmaste veckorna för alla våra konfirmander. Både dem som nyss avslutat sin läsning hemma i den lokala församlingen och dem som just nu är på sommarkonfirmationsläger runt om i vårt land. Bed att deras möte med Gud blir bestående!


Vill du följa vårt konfaläger kan du läsa vår blogg varje dag genom att klicka på denna länk: http://www.missionskyrkan.se/Hemsidor-Distrikt/Ovre-Norrlands-distrikt/Distriktsblogg/Blogg_fjallkonfa-09/