Många av oss har starka minnen från sommargårdar. Själv är jag uppvuxen med Söderala/Mo SMU:s sommargård Lynäs. En fantastisk plats! Här har jag gjort många viktiga upplevelser i livet. Mitt första läger, träffat min fru, deltagit i musikprogram och gudstjänster, midsommarfirande, bröllop och begravningar.

Så är det för många i min generation och generationen före. Men hur ser det ut idag? Är sommargårdarna fortfarande viktiga mötesplatser som hjälper församlingen att leva i missionsuppdraget? Eller är de en belastning som tär på församlingens finansiella och mänskliga resurser?

Vi har gjort en kartläggning av sommargårdar som finns inom Mellansvenska distriktet. Vi fick ihop 25 gårdar. De ansvariga för gårdarna har besvarat några enkla frågor. Verksamheten varierar mycket, liksom storleken på gården. Egen mötesverksamhet i någon form är grunden men några har omfattande verksamhet med olika program, camping, servering och bad. Många av gårdarna ligger oerhört vackert med fantastiska möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser, för kropp och själ.

I svaren på enkäten kan vi läsa att det endast på ett fåtal platser förs samtal om hur sommarhemmet kan utvecklas. Det duger inte. Vi behöver få igång ett levande samtal om hur sommarhemmet än mer kan bli en fungerande del i vår mission.

Ganska många gårdar har sålts under det senaste årtiondet och det fotsätter att minska. Sommarhemmen är en verksamhet som vuxit fram i en annan tid med andra förutsättningar.  Finns det visioner som svarar mot vår tids behov, finns det engagemang och förändringsvilja, då tror jag att gårdarna även idag och i framtiden kan vara en viktig resurs i vårt arbete.

När sommarhemssäsongen är över bjuder vi in till en samling för alla som har gårdar i distriktet. Det blir ett tillfälle att dela erfarenheter, bygga nätverk och tillsammans fundera över framtiden. Men redan nu kan samtalet börja. Hur ser det ut på er sommargård?