Kan vi leva tillsammans

10 februari 2010

 

Kan vi leva tillsammans i samma kyrka, i samma församlingsgemenskap trots olika syn på samkönade äktenskap? Kan vi bygga en ny kyrka trots olika dopsyn och olikheter i en rad frågor? 

Under några veckor möter jag många pastorer, diakoner och andra församlingsanställda i regionala samlingar runt om i distriktet. Fokus i vårt samtal är hur vi som medarbetare kan bidra till goda samtal i församlingarna i två stora frågor som är aktuella i vår kyrka: Gemensam framtid och äktenskapsfrågan.

Naturligtvis glider vi i samtalen också in på våra egna ståndpunkter. Men även det kan vara en övning i att föra ett gott och respektfullt samtal trots olika uppfattningar.
Inför den här samtalsrundan har jag igen läst rapporten Sida vid sida, som togs fram i samband med att frågan om ordination av personer som levde i samkönade relationer var uppe för ca 15 år sedan. I rapporten finns mycket intressant, bl.a. en beskrivning av hur Waldenström (och andra) kämpade för att forma en kyrka som var öppen för olika tolkningar och förhållningssätt. Det hade varit frestande att fastslå att samma syn på försoningsfrågan eller dopfrågan skulle råda i alla församlingar för att nämna två stridsfrågor från den tiden. Men man avstod för missionsuppdragets och enhetens skull. Alltför ofta under historiens gång har de som hittat en ”favoritfråga” drivit den och bildat eget. På 80-talet minns vi de som bröt sig ut och bildade eget för att församlingarna inte ansågs tillräckligt fromma och hängivna.

Nu står vi inför uppgiften att bygga en ny kyrka tillsammans. En sammanfattning av rapporterna från de olika arbetsgrupperna i Gemensam framtid processen finns nu på Missionskyrkans hemsida. Det är spännande läsning. När jag läser kan jag leta upp allt som inte riktigt stämmer med min egen åsikt. Är det tillräckligt många saker så avfärdar jag hela rapporten och kanske hela processen. Jag kan också läsa med ett öppet sinne. Låta mig utmanas av det som är lite nytt och annorlunda. Fundera både två och tre gånger om det kanske kan vara bra, eller fundera på ett alternativ som kan föras in i processen.
En fin möjlighet är att delta i någon av de tolv regionala samlingar som genomförs runt om i landet, med start 13 februari i Oskarshamn. 

På Facebook finns en grupp, som fått över 1000 medlemmar på en vecka, med namnet: Ge Missionskyrkans församlingar rätten att viga par av samma kön. Här har tonen varit glädjande lågmäld men ändå tydlig i längtan att få leva i en kyrka som inte begränsar den lokala församlingens rätt att själv besluta. Andra längtar efter en kyrka som tydligt skall säga nej till församlingars möjlighet att viga par av samma kön.

Låt mig till sist återvända till frågorna i början. Mitt svar är ett entydigt ja. Sätter vi enheten och missionsuppdraget i centrum och respekterar varandra som lemmar i Kristi kropp då är det både möjligt och nödvändigt.

Lennart Renöfält


Du ansvarar själv för det du skriver. Det får inte strida mot svensk lag eller god sed.
Vi förhandsgranskar inga kommentarer. Eventuella lagbrott kommer att polisanmälas.

Kommentarer:

  1. Lennart Renöfält skriver: "På Facebook finns en grupp, som fått över 1000 medlemmar på en vecka, med namnet: Ge Missionskyrkans församlingar rätten att viga par av samma kön." Ja, det stämmer. I skrivande stund konstaterar jag att den gruppen har 1170 medlemmar - jämfört med gruppen Svenska Missionskyrkan, som har 460 fans. Kan jag dra slutsatsen att 254% av Missionskyrkans medlemmar stöder förslaget?
  2. Det är märkligt att endast förespråkare för en omtolkning av det som varit den enda synen på äktenskap ges utrymme till att sprida sin åsikt. Var finns de röster som kan med lite mer insikt och i problematiken och med ödmjukhet föra ett resonemang i dessa svåra frågor? Nu förs kampanj från ledande röster i samfundet här på hemsidan och i Sändaren hur vi ska tänka. Detta skapar bara ännu större klyftor och främjar ett skyttegravstänkande. Det skapar också en känsla av att man återigen försöker bestämma över våra huvud. Givetvis får varje människa ha sin tolkning och sin åsikt. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli i missionskyrkan är min fasta övertygelse, detta innebär dock inte att kyrkan som helhet behöver vara ryggradslös och inte våga ha en hållning i teologiska frågor. Det handlar om att kunna ha både öppenhet mot människor med olika åsikter, men också kunna stå förankrade i en god teologisk tradition och inte svänga med i det som för stunden anses som politisk korrekt. Det är inte den majoritet av församlingar som motionerat till kyrkokonferensen som vill ha en förändring. Det är istället andra krafter som vill förändra vår grundhållning som samfund som handlar om frågan: Vad står det skrivet? Det finns inget som helst bibliskt stöd, hur man än vrider och vänder på bibelordet, för samkönade vigslar. Inte ett enda, så är situation. Ska vi gå ifrån vår hållning att skriften ska vara det som leder oss? Är det det du önskar Lennart Renöfält? Då borde du nog söka dig ett annat arbete än distriktsföreståndare i Missionskyrkan.
  3. Jag håller i mycket med Bertil Johansson. Det är helt otroligt, hur Missionskyrkian centralt stenhårt styr debatten, så att de politiskt korrekta uppfattningarna ska vara de som syns i debatten. I Sändaren gömmer man insändare med fel åsikt i web-upplagan, medan anhängare av missionstyrelsens beslut får stort utrymme i papperstidningen, där de även får lov att kritisera ex. evangelisternas brev, utan att läsarna av papperstidningen ens får at del av brevet. Dessutom har man ju varit noga med att bara ha politiskt korrekta chefredaktörer sedan väldigt lång tid. På Missionskyrkans websidan manipulerar man nyhetsspalten "i media", genom att åtminstone ett par gånger flytta upp gamla insändare ur Sändaren (givetvis med "rätt" budskap) till en fiktiv nyhetsplats. Uppenbart är också, att större delen av Stockholmsmaffian på huvudkontoret har politiskt korrekta åsikter. Är det ett krav för rekrytering, inte bara för chefredaktörposten i Sändaren? Det är svårt att se, hur den som inte tycker att teologi är maximal anpassning till det omgivande samhället, ska kunna ha något förtroende för samfundets och dess ledning. På vilket sätt finns det plats för olika åsikter i Missionskyrkan, eller ett nytt samfund, om bara en sidas åsikter är välkomna i debatten eller bland dem som rekryteras för centrala uppdrag? Det räcker inta att säga, att alla åsikter har plats, man måste i så fall visa det också.
  4. så var vi igång igen... puh... Orden "politisk korrekt" är tydligen en beteckning på oss som tycker att mänskliga rättigheter är viktigt. Om jag vore homosexuell skulle jag aldrig någonsin besöka en kyrka som hör till Svenska Missionskyrkan eller Pingst eller EFK eller Frälsis och icke att förglömma Svenska Alliansmissionen, där jag själv är fostrad. Att det ska vara så förskräckligt hemskt att viga två människor som älskar varandra. - - -Aldrig hade jag trott att hälften av oss pastorer i denna kyrka är så fyllda av fördomar och okunskap. Jag tycker att det är en stor skam! Vad ska våra barn och barnbarn säga om oss en dag? Jo, att vi var okunniga och barn av vår tid. Men vi är ju inte okunniga. Vi är ju läskunniga. Vi är väl snarare ointresserade. Och rädda. Troligen har väl denna hälft av pastorer som är emot att viga samkönade par, aldrig träffat eller samtalat med någon som brottas med sin sexualitet. Så tror jag det ligger till. Vem vill prata med en missionspastor om sexualitet? Inte kan det vara många. - - - Jag är så otroligt upprörd över all denna okunskap om hur det är att vara människa, och särskilt om man på något sätt är "onormal". Och alldeles särskilt, hemska tanke!!! om det handlar om sexualitet. Det handlar kanske bara om hur mycket testosterol man har i kroppen. Detta handlar ju "bara" om att människor vill leva tillsammans i trohet och få ett bra juridiskt skydd. Och en Guds välsignelse. Oj oj vad trött jag blir på det här. - - - I sommar, på konferensen kommer vi väl att förgöra varandra och slåss med den heliga skrift med guldsnitt och skinnband som vapen. Hoppas ingen enda homosexuell människa är där då, och ser och hör oss tala om "Guds väldiga gärningar". Förresten, jo, jag hoppas många av dessa som den här frågan handlar om är just där. Just hos oss. Och ser oss. Vad ska de säga om oss egentligen? Politisk korrekt... hmmm... vad är det för tramsprat? Det handlar om något MYCKET större.
  5. Anders inlägg är väl ett typiskt inlägg för dem som inte tål mer än en åsikt. Hur vet du, att jag tycker att mänskliga rättigheter är mindre viktigt än vad du tycker? Det är bara ett exempel på ett sätt att nedvärdera sina meningsmotståndare. jag skrev faktiskt ingenting om homosexuella äktenskap i mitt inlägg. Men det är ju något MYCKET större, som du säger. En kyrka, där det enda som verkar vara en svår synd är att tro på bibelns sanningshalt, är det ingen mening med att fortsätta existera som kyrka. Man påstår, att vi ska vara "multikulturella" och tillåta flera åsikter, men bara vissa åsikter får föras fram. Du med flera verkar ju ha lämnat din tro och kastat bibeln på sophögen. Är det inte dags att lägga ner SMK i ett sådant läge?
  6. "Lämnat sin tro och kastat bibeln på sophögen" ...jösses. Här är nivån både hög och intilligent ? Jag tror nog Gud gav oss huvudet att tänka med... tänka med kärlek och medmänsklighet så vi kan tolka Jesus ord i vår tid.
  7. Det ligger definitivt ingen motsättning mellan att använda sitt huvud och sina tankar för att tolka bibeln i vår tid och att tro på att bibeln är Guds ord. Men när jag läst ett väldigt stort antal inlägg här på bloggen av Anders A., kan jag inte få hans inställning till något annat än det jag skrivit här ovanför. Det är väl bara hos Christer Sturmark och hans "humanister" man hittar ett lika stort hat och förakt mot dem som tror på det som står i bibeln. Kärleksfull är man tydligen bara mot sina meningsfränder. Det ser inte hoppfullt ut för en gemensam framtid i SMK.
  8. Men vi tolkar ju guds ord olika...eller hur? Och vi har fått rätten att tolka den. Jag tror det är både viktigt och nödvändigt att vi som samfund tillåter varann att ha olika tolkningar i denna fråga och att det inte påtvingas en policy hur det ska vara. Det ligger väl i Missionskyrkans natur att det är på det viset? Jag har sett hur en församling redan har förändrats så fundamentalt att medlemmar sökt sig åt andra håll (svenska kyrkan och andra missionsförsamlingar) medans den gamla närmat sig pingst/livets ord och amerikansk framgångsteologi. Om vi ska ha en chans i "samfundskonkurensen" och med ett nytt samfund tillsammans med baptister och metodister så bör vi nog snarare acceptera olikheterna. Låt de församlingar och pastorer som i samråd tycker så viga alla de par som vill leva i trohet,kärlek och välsignelse göra det och låt de som i samråd inte vill göra det låta bli. Som den missionskyrka jag känner den.
  9. Sven Bågesund: Ojdå! Jag tar i ibland, det gör jag. Jag blir alltid misstänksam mot de som använder uttrycket "politisk korrekt". Vilka använder detta uttryck? Min uppfattning är att det ofta är de som har en diskriminerande attityd mot framförallt minoriteter och det okända men som inte vågar stå för det öppet. Alltså, man kan inte säga högt vad man tycker, för det strider mot mänskliga rättigheter. Jag tänker nog aldrig "dubbelt", alltså hemlighåller en åsikt som jag inte vågar säga öppet. Och jag måste erkänna, att jag har väldigt svårt att respektera människor som väljer att ta parti för en lära eller tro eller lag på bekostnad av människor. Och där tycker jag att jag är i gott sällskap med vår Herre. Faktiskt. --- Jag undrar hur du Sven har fått för dig att jag hatar dem som tror på Bibeln. Hatar! Oj oj. Där tog du då i. --- Men jag tycker väldigt illa om när människor i Guds namn och med Bibeln i hand hindrar eller begränsar människor att älska varandra öppet. Vad ger det för en bild av vår Gud och vår kyrka? För många människor är det ju allra tryggast och lugnast att leva med en person av samma kön. --- Sen såg jag ju att jag läste ditt inlägg dåligt, Sven B. Jag gick igång på uttrycket "politisk korrekt", som jag är så less på att höra som argument, när jag och säkert många endast önskar att ingen i vår kyrka ska vara diskriminerad på grund av vem man är. --- Jag är kristen och min ambition är att i allt försöka vara en Jesu lärjunge. Det kanske jag måste tillägga, så du förstår min livsinriktning. Sven Bågesund.
  10. Niclas, det känns bra med någon som åtminstone försöker närma sig vad frågan handlar om, i stället för att bara klankja ner på den som har fel åsikt. Vi behöver inte tycka likandant i alla frågor. Det finns sådana församlingar som du beskriver och det finns andra, som splittrats av ivriga liberalteologer, som fått medlemmar att fly åt ena eller andra hållet. Olikheterna mellan samfunden är ett mindre problem, särskilt för oss ute i församlingarna. Debatten runt äktenskapsfrågan har ändå visat på djupare problem. Har vi något gemensamt, som håller oss ihop över huvud taget i SMK? Budskapet om Jesus Kristus är centrum, heter det. Men kan Det budskapet vara vad som helst? Uppenbarligen ser t.o.m. SMK-pastorer Jesus som en vanlig människa, en moralisk förbild som dödades men aldrig uppstod. Är det värt att ha en kyrka för att prata om det? Är det kristen tro att tro så. Vi kan låtsas att det inte behövs några gränser alls, men det är klart att det gör. Frågan är bara var gränsen går? Dessutom ekar talet om respekt och många åsikter tomt i SMK, när man ser hur det går till i praktiken. (Se mina första rader på sidan) När Sändaren någon gång får en evangelikal chefsredaktör eller när någon centralt anstäld i SMK entydigt uttalar sig för en traditionellt kristen syn på äktenskapet, då går det att tro på talet om att vi får ha olika åsikter i SMK. Just nu ser det ungefär ut som i samhället i övrigt. Det talas mycket om värdet av ett multikulturellt samhälle, men ve den som inte har de korrekta åsikterna. För övrigt är det ju märkligt, om vi när vi använder ett tänkande huvud alltid råkar komma till just den åsikt, som för tillfället propageras för i svensk massmedia.
  11. För den som önskar har jag gjort en sammanfattning av Tredje Moseboken = Lagen, samt kollat lite hur Abraham, Lot, Jakob, Jakobs söner, konung David m fl "Guds utvalda" betedde sig mot kvinnor, barn, främlingar, sjuka, handikappade osv. i Guds namn. Det är väldigt spännande läsning. Skriv din mailadress så skickar jag ett ex. aaaxel.123@hotmail.com. När man läst det kan man ju undra på vilket sätt Bibeln är "Guds Ord".
  12. Anders, som du märker är jag också väldigt rak och kanske lite provocerande ibland. Den svenska rädslan för att bryta åsikter stör mig. Kanske borde jag ha bott i sydeuropa i stället, trots mitt vanligstvis stillsamma temperament. I Sverige finns ett mycket starkt tryck, att alla ska tycka likadant, speciellt i vissa frågor. Det kallar jag det som är "politiskt korrekt". Få vågar bryta mot den normen. När någon i kyrkan har exakt samma uppfattning som den som "påbjuds" i samhället, då tycker jag att "politiskt korrekt" är ett relevant uttryck. Jag tror, att kristen tro alltid måste göra någon skillnad. Att kalla äktenskap för homosexuella för en mänsklig rättighet, precis som att kalla aborter för en mänsklig rättighet, känns mer som ett sätt att slippa ta del av samtalet om en etisk frågeställning. På samma sätt som den troende ibland vill stå oemotsagd genom att säga "Gud har sagt..." säger den icke-troende "Det är en människorättsfråga", för att höja sin åsikt över all diskussion. Frågan är väl snarast vad ett äktenskap är? Jag kanske diskriminerar sydafrikas president Jacob Zuma, men jag hoppas att SMK aldrig accepterar att en man har tre fruar (eller fem, som han hade förut). Är det också en människorättsfråga? Det finns dessutom flera homosexuella, som tycker att det är löjligt att börja tala om äktenskap för dem själva. När det gäller din syn på tron, bibeln och andra är det min tolkning av dina tidigare inlägg på bloggarna här och i viss mån på andra håll.
  13. Anders, som du märker är jag också väldigt rak och kanske lite provocerande ibland. Den svenska rädslan för att bryta åsikter stör mig. Kanske borde jag ha bott i sydeuropa i stället, trots mitt vanligstvis stillsamma temperament. I Sverige finns ett mycket starkt tryck, att alla ska tycka likadant, speciellt i vissa frågor. Det kallar jag det som är "politiskt korrekt". Få vågar bryta mot den normen. När någon i kyrkan har exakt samma uppfattning som den som "påbjuds" i samhället, då tycker jag att "politiskt korrekt" är ett relevant uttryck. Jag tror, att kristen tro alltid måste göra någon skillnad. Att kalla äktenskap för homosexuella för en mänsklig rättighet, precis som att kalla aborter för en mänsklig rättighet, känns mer som ett sätt att slippa ta del av samtalet om en etisk frågeställning. På samma sätt som den troende ibland vill stå oemotsagd genom att säga "Gud har sagt..." säger den icke-troende "Det är en människorättsfråga", för att höja sin åsikt över all diskussion. Frågan är väl snarast vad ett äktenskap är? Jag kanske diskriminerar sydafrikas president Jacob Zuma, men jag hoppas att SMK aldrig accepterar att en man har tre fruar (eller fem, som han hade förut). Är det också en människorättsfråga? Det finns dessutom flera homosexuella, som tycker att det är löjligt att börja tala om äktenskap för dem själva. När det gäller din syn på tron, bibeln och andra är det min tolkning av dina tidigare inlägg på bloggarna här och i viss mån på andra håll.
  14. För den som önskar har jag gjort en sammanfattning av Tredje Moseboken = Lagen, samt kollat lite hur Abraham, Lot, Jakob, Jakobs söner, konung David m fl "Guds utvalda" betedde sig mot kvinnor, barn, främlingar, sjuka, handikappade osv. i Guds namn. Det är väldigt spännande läsning. Skriv din mailadress så skickar jag ett ex. aaaxel.123@hotmail.com. När man läst det kan man ju undra på vilket sätt Bibeln är "Guds Ord".
  15. Det är alltid roligt när det man skriver läses och när andra bidrar med sina reflektioner. Kanske var jag lite otydlig eller så ligger otydligheten hos vissa läsare. Mitt huvudärende var att betona möjligheten av att leva tillsammans i församling och kyrka även när vi har olika åsikter och kommer till olika slutsatser om vad som är rätt och fel. Men då behöver vi dela våra åsikter och tankar i öppenhet och i respekt för varandra. Det är oerhört viktigt om vi skall kunna bevara enhet i mångfald och i vårt arbete sätta missionsuppdraget i centrum. Det gäller i processen kring formandet av en ny gemensam kyrka och det gäller i diskussionerna om hur vi som kyrka och församlingar ska förhålla oss i äktenskapsfrågan. Den här hållningen delar jag med övriga i vår kyrkas ledning. När många av oss kommer fram till en hållning i den aktuella äktenskapsfrågan som ligger i linje med det beslut som kyrkostyrelsen fattade i november så beror det inte på ”politisk korrekthet” utan att vi utifrån vår tro, och vårt studium av skriften har nått fram till den ståndpunkten. Jag delar Bertil Johanssons betoning av att Skriften skall vara det som leder oss. Vi skiljer oss möjligen i hur vi når fram till vår slutsats utifrån vår förståelse av bibelordet. Återigen - Det är min förhoppning att vi ska respektera varandras tro och slutsatser, även när det finns skillnader.
  16. Att ha Jesus vid sin sida. Kommer man inte fram till i stort sett samma förhållningssätt om man tänker sig Jesus gående vid sin sida? Så träffar man någon, eller något, som kräver handling eller ett förhållningssätt, kanske något svar. Man möter en människa... och då... hur handlar vi då? Jag frågar Jesus, hur jag ska svara eller handla. Han säger: ... ja, vad svarar han? Med ett bibelord? Eller: Så här står det i Skriften? Eller: Vad är bekymret för dig? Eller: Vad behöver du? Eller: ja, vadå? --- Det handlar alltid om enskilda människor, möten med unika människor i unika livssituationer. Förmågan att se. Förmågan att lyssna. Förmågan att leva sig in i en annans situation. Borde det inte vara möjligt att komma fram till samma ögon, samma förhållningssätt?
  17. Så här står det i vår värdegrund: -Med Kristus som ett tydligt centrum för tron vill Missionskyrkan inbjuda till en öppen gemenskap med utrymme för mångfald och olikhet i uppfattningar. Vi tror att olika sätt att tolka Bibeln kan göra gemenskapen rikare. Missionskyrkan vill vara en fri och öppen kyrka: Fri i sin inbjudan till alla att ta ställning till och tolka kristen tro, öppen för hela det mänskliga livets mångfald och behov.- Med detta i centrum vid beslut borde det inte bli några bekymmer alls. Tyvärr ser det väl inte ut så i alla församlingar längre utan det har spretat iväg och både åt höger och vänster. Det är väl detta man hoppas ska lösa sig med den nya gemenskapen..... att få en tydligare gemensam värdegrund trots olikheterna. Om vi inte är tydliga med det gemensamma kanske människor väljer en kyrka som passar deras sätt bäst och vår förståelse för varann minskar.
  18. Visst ska man ställa sig frågan hur Jesus skulle ha gjort, om han stod bredvid mig. Tyvärr är det inte alltid självklart hur han skulle ha gjort. Även i bibeln ger han svar och gör saker som är oväntade både för den ena och den andre. Det är naturligtvis ingen som tänker: Nu ska jag bli "politiskt korrekt". Men om man i de flesta åsikter stämmer precis in med den offentliga opinionen, även om det står i konflikt med klassisk kristen tro, är sannolikheten stor, att man styrs av det massiva trycket från media och samhälle runtomkring i stället för att våga vara annorlunda. All media och reklam vi tar in påverkar oss. En kyrka som inte står för någonting alls kommer inte att ha någon relevans för varken vårt samhälle eller något annat. Äktenskapet kanske borde vara ett sakrament även i den protestantiska kyrkan. Det är en så viktig sak för samhällets uppbyggnad. Traditionell kristen syn på äktenskap handlar om mer än att två människor flyttar ihop och har sex. En kyrka som inte har någon bestämd uppfattaning om vad ett äktenskap är, är ingen seriös kyrka. Om beslutet i vår blir, att äktenskapet i SMK (eller vad det nu blir sedan) kommer att bli vad helst politikerna framöver beslutar om, blir det problem för den som inte tycker att kristen tro alltid ska anpassa sig helt efter det tänkande som för tillfället råder i samhället. (Som Sändarens nye VD säger i DAGEN att man bör göra) För den som söker något djupare i tron återstår väl bara, att i så fall söka sig ut i öknen, på samma sätt som människor gjorde, när kejsar Konstantin "kapade" kyrkan på 300-talet. Sedan får det visa sig vart vägen leder.
  19. Sven: Du skriver: "en kyrka som inte står för någonting alls kommer inte att ha någon relevans..." Sven, vad ska en kyrka stå för? En enkel beskrivning vore intressant. Jag är intresserad!
  20. Sven Bågesund, om det kan glädja dig och något lindra din oro för hur debatten förs, så kan jag tala om att även jag, som stödjer Kyrkostyrelsens beslut, fått samtliga mina inlägg och insändare överförda/hänvisade till Sändarens hemsida, istället för att komma in i papperstidningen, där flera insändare som förespråkar ett nej istället fått komma in. Jag surar inte för det utan tycker att det är bra att båda sidor hörs i debatten. Däremot anser jag att det är nedvärderande av några av nej-sidans röster att ständigt säga att det inte finns något bibelstöd för ett "ja" utan att man "bara är politiskt korrekt" om man är för samkönad vigsel. Jag har funnit ett starkt och mångfacetterat bibelstöd för ett "ja" se min blogg på www.annalahnn.bloggsida.se Guds frid!
  21. Jättefin blogg Anna Lähnn ! Intressanta reflektioner att beakta i denna debatt :-)
  22. Anna, jag har läst en hel del försök, att teologiskt ge stöd för homosexuellt leverna och dito äktenskap i bibeln. Jag måste säga, att argumenten känns oerhört krystade och väldigt spekulativa. De flesta argumenten här på bloggen och i ex. i Sändaren är ju dessutom exakt samma argument som RFSL har. Det är knappast teologi. Att du inte är så bekymrad över att ditt inlägg i Sändaren blev struket, är ju inte så konstigt. Sändarens chefredaktörer de sista 25 åren har ju i praktiken varit en homolobby i SMK, så din åsikt har aldrig gömts i debatten där.
  23. Bra fråga Anders. men inte så lätt att formulera på några rader. Till att börja med exempelvis det vi säger i trosbekännelsen. Kan vi inte ens enas om det, är det ganska meningslöst att presentera ett budskap för andra. På något sätt måste man i praktiken också komma överens om några saker för att ge en vision om vad kyrkan och "det goda livet" är. Människor är ganska lika från bibelns tid till nu, även om omgivningen ser annorlunda ut. Vissa saker i bibeln är så grundläggande, att de inte kan väljas bort. Frälsning, dop, nattvard och ex äktenskap är sådana saker. Kanske något så enkelt som tio Guds bud. Framför allt behövs det, för att inte kyrkan ska haka på tidsandan och propagandan/mediapåverkan i den kultur man lever. Om tidsandan får bestämma, hade det varit helt OK att göra som de kyrkor som stödde Hitlers behandling av judar, homosexuella, zigenare och JV-are i nazityskland, att stödja sovjetkommunismens förbud mot kristet ungdomsarbete m.m. eller att hänfalla till den västerländska själcentrerade konsumismen. Det är exempel nära oss själva på saker som var eller är "politiskt korrekta" och fick/får stort genomslag tack vare stark kontroll över propagandaapparater av olika slag. Om inte kyrkan pekar på ett alternativt sätt att leva, blir det ganska meningslöst.
  24. Inför helgen hade vi också ett nytt exempel på vad SMK-toppen tycker är en bra och respektfull debatt i frågan. Christina Mohlin jämför, i tankarna inför predikotexten, St.Valentin med dem som vill viga homosexuella par. Följden blir ju då, att de som inte vill införa homosexuella vigslar i SMK jämställs med den romerske kejsare, som dödade kristna, som inte gjorde som han ville. Det säger väl rätt mycket, om hur mycket vi kan lita på orden från höjdarna i Stockholm, om att båda åsikterna är välkomna i SMK framöver och hur de tycker att vi ska leva tillsammans framöver i kyrkan. Men om man tycker om att bli jämförd med mördare, så är det ju inget problem.
  25. Christina Molin är pastor i Svenska Missionskyrkan i Enebyberg.
  26. Sven Bågesund vilken varmt kristen empatisk människa du verkar vara... Nej, du verkar försöka hammra in dina argument på ett sätt som gör mig rädd och ledsen.
  27. Om en homoäktenskapsanhängare jämför åsiktsmotståndarna med förföljande kejsare är det tydligen ett godkänt och "lågmält" sätt att föra samtalet. Om den som är mot homoäktenskap reagerar på motståndssidans debattteknik och inte genast tystnar vid anblicken av anhängarnas argument, då är det skrämmande och elaka inlägg. Somliga tycker visst att det är hemskt, att någon påstår att de själva har fel. I dag ska jag äta en rejäl semla och sedan tänker jag ta en rejäl bloggfasta, i linje med "att bedja sig samman så att världen ska tro". Det är väl det vettigaste som har producerats centraltifrån i den här frågan.
  28. Ja du, Sven. Du har mycket att stå i nu. Jag ska kommentera ditt svar på min fråga om vad kyrkan ska stå för. Du svarar: Trosbekännelsen, Tio Guds bud, frälsning, dop, nattvard och exempelvis äktenskap. Hur går detta till i praktiken, undrar då jag? --- Menar du verkligen att det är det här kyrkan ska stå för? Trosbekännelsen? Det känns som att du försöker försvara någon (Gud?) eller något (din egen tro?). Hur hjälper detta människor att leva och få hopp? Det är ju bara dogmer du räknar upp. Förutom frälsningen. Och vad är frälsning? --- Mitt svar på frågan om vad kyrkan skall stå för är den här: Den skall stå på människans sida. Den ska försvara människan mot de som behandlar dem illa. Den ska ge kärlek. Den ska ta ansvar i samhället. Det är så jag tänker mig Jesu liv här på jorden. --- Din hållning liknar det förhållningssätt som trons och "kyrkans" försvarare använde på Jesu tid, tycker jag. Faktiskt. --- Ser du inte det, Sven? Du har ju hamnat i samma fålla som den tidens skriftlärde. --- De försvarade INTE människan. Det fick Jesus göra. De försökte försvara Gud och läran och tron. Jesus försvarade ALLTID människan, ofta rakt emot de "troende". Är inte det lite konstigt? --- Undrar varför jag får den där känslan att de som försvarar kyrkans lära och hänvisar till den s. k. klassiska kristna tron ofta sviker människan. Nästan alltid får jag den känslan. Och det är väldigt upprörande! Det är därför jag skriver här, t ex. --- Varför har kyrkan alltid svikit exempelvis de homosexuella? --- Den "nya kyrkan" som kanske kommer att bildas, hur ska den bli en viktig och nödvändig kyrka om den bygger på trosbekännelser och lärosatser? Jag tycker att den första grundsatsen ska vara: Denna kyrka vill stå på människans sida. ALLTID! Mot myndigheter, överheter, diskrimineringar etc. Denna kyrka vill följa Jesus i kampen mot orättvisor och mobbing. Denna kyrka har endast ett enda bud som grund; Älska Gud och älska din nästa. Amen!
  29. När SMF bildades 1878 var det, har jag hört, viktigt att forma ett nytt samfund där alla åsikter fick plats. Och detta så fullständigt in absurdum, att vi har en ganska märklig, dubbel, dopsyn. När man så raskt och svepande som min namne Bågenholm avfärdar 25 års tidningsledare som "homolobby" blir jag bekymrad. Jag är inte helt övertygad om NTs åsikter om samkönade relationer. Men jag VET vad jag tycker om ett samfund som vill diktera vad jag får tro och inte. Så snälla, låt inte vårt kära gamla SMF, så befriande fritt från bekännelseskrifter, gå under. Jag hoppas med Lennart R att vi kan bygga en ny kyrka "trots olikheter i en del frågor".
  30. Förlåt felskrivningen ovan. Min namne heter såklart BÅGESUND och inget annat...
Skriv en kommentar    
Användarverifikation Bild för användarverifikation  

Lennart Renöfält

Om mig

Lennart Renöfält

distriktsföreståndare
Mellansvenska distriktet av Svenska Missionskyrkan och SMU


Arkiv




Om en kommentar är olämplig skicka ett mail till: blogg@missionskyrkan.se

Svenska Missionskyrkan