Trångt och saligt på konferensens avslutning

– Det är trångt och det är saligt!

Med de orden inledde Göran Zettergren ordinationsgudstjänsten som avslutade årets kyrkokonferens. Och hans tal till ordinanderna handlade mycket om salighet. Människor behöver ett rikt budskap, kontaterade han.

- Människor hinner inte vårda sin själ, löd en rubrik i en dagstidning. Ni får nu den tiden. Ta vara på den!

Filadelfiakyrkan på Rörstandsgatan i Stockholm var så gott som fullsatt, både i besöksbänkar och på podiet. Förutom konferenskören stod Vulcans musikkår från Tidaholm för det musikaliska. Ett uppskattat inslag, liksom den psalmsång som nästan lyfte taken på Filadelfiakyrkan.

Det var naturligtvis själva ordinationen av pastorer och diakoner som var det centrala. Det blev en värdig gudstjänst, fylld av både allvar och glädje över de nya krafter som nu sänds ut i tjänst.

Göran Zettergren uppmanade de nya pastorerna och diakonerna att inte ha så bråttom i sina tjänster att de inte ser de som behöver dem. Han betonade också allvaret i uppgiften;

- Om en predikan är för lång eller för tråkig - det kan ursäktas. En dubbelbokning - det kan ursäktas. Men vakta på er tystnadsplikt och de förtroenden ni delges. Sviker man det kan det inte ursäktas.

Göran Zettergren, kyrkosekreterare Olle Alkholm, missionsföreståndare Patrice Nsouami med flera samlades med församlingen till en stunds förbön för de nya diakonerna och pastorerna under samlat allvar.

Men visst fanns den ett stråk av mer uppsluppen gjädje också. Från läktaren hade några ”fans” till en av ordinanderna rullat ut en banderoll med texten ”heja Violet!” i glada färger.

Sedan var det dags för Vulcans musikkår att med sitt blås ge ordninationsgudstjänsten och årets kyrkokonferens en vacker avslutning, innan trottoaren framför Filadelfiakyrkan fylldes av människor. Anhöriga till ordinanderna gratulerade och lyckönskade, andra tog farväl av långväga vänner efter att ha träffats på ännu en konferens och andra småpratade innan det var dags att söka sig hemåt i kvällen.

Text: Michael Anderson
Foto: Marcus Lannfjäll