|
Ett rum av ljus och röster
Sakta når oss lugnet, sveper oss i den tystnad som förbereder var och en för att lyssna. Det har hunnit bli kväll den andra dagen. En dag fylld av intryck och upplevelser. Trots att vi sitter längst fram i en stor kyrksal, byggd av sten på sten, gör vi oss ett rum av ljus. Ett mjukt, tillåtande rum. Ett av ljusen går från person till person som berättar om vad som dröjt sig kvar av allt dagen gett. Alla vet hur vi gör, lyssnar, kommenterar inte eller avbryter.
Undan för undan vävs bilderna fram. Alvastras klosterruiner tar form i våra inre, lunchen med lek och stoj, utsikten över Vättern - oändligt vacker, tystanden och friden hos systrarna i Heliga Hjärtas kloster, Sjökumlas Missionskyrkas generositet och värme, för några var köttfärssåsen dagens höjdpunkt, samtalet i smågrupper…
Alla dröjer vid berättelser och reflexioner, återupplever, instämmer, tvekar, minns inte riktigt. Blir i den egna dagen. Allas minnen, känslor och röster får samma rätt att finnas, för att senare sorteras enligt minnets eget sinnrika system.
Som ledare är vi nog flera som häpnar över både tankarnas bredd och djup. Den lyssnande respekten! Ogillandet om någon försöker göra anspråk på stunden för egen del. Allvaret i delandet.
Alla vill lyssna på de andras tankar och alla vill berätta något om de egna. Ett rum av röster som målar delar av dagen. Den dag som snart drar in sina vingar för att helt överlåta sig till natten och vilan.
Nästa dag, den tredje dagen, ett nytt äventyr på "pilgrimsläger" med Skövdes och Styrsös konfirmander. Även en konfirmand behöver sova, inte minst för att ha något att berätta nästa kväll… En av dagens favoritstunder!
Lena Huld, Styrsö |
|
Fler berättelser om Livsnära samtal:
|