Blåsippor, diakoner och pastorer
16 april 2009
I dagarna möts blivande diakoner och pastorer till Missionskyrkodagar på UCL – Utbildningscenter Lidingö. Det är en fröjd att få träffa dem! Motiverade, nyfikna, på gång. Några jobbar redan i församlingar – några har inte riktigt klart med tjänster. Det gäller framför allt diakonerna. Jag vill inte alls nedvärdera pastorerna men ibland tror jag att en och annan församling skulle må gott av att tänka utanför pastorsramarna. Det kanske är en diakon som behövs. Åtminstone är det viktigt att komma upp ur pastorsspåret ibland för att se andra möjligheter.
Post påsk är det nu – vi har ropat påskropet om att Kristus är uppstånden – idag också, här på Lidingö! Livet möter på nytt och det är fantastiskt att det budskapet också får följa vår årstidsväxling. Idag såg jag blåsippor för första gången i år, bland eklöven. (Ja, jag är nog lite sent ute men jag har varit på annat håll över påsken…) Varje diakon och pastor är ett uppståndelsevittne som i ord och handling får berätta om livets seger över döden. När jag ser dessa erfarna och kloka människor så blir jag bara tacksam. De vet något både om långfredag och påskdag och Jesu närvaro genom både lidandet och den stora livsglädjen.
Och saknar ni en medarbetare i vårt avlånga land så finns det några som står på tå för att vara påskvittnen i kanske just er församling. Hör av dig – till en distriktsföreståndare nära dig eller kanske till någon av dem på Missionskyrkan som just nu följer förväntansfulla diakoner och pastorer in i nya äventyr.
Du ansvarar själv för det du skriver. Det får inte strida mot
svensk lag eller god sed. Vi förhandsgranskar inga kommentarer.