Så är Missionskyrkans kyrkokonferens avslutad. Troligen en historisk konferens med ett rungande JA till att gå vidare med att bilda en ny kyrka. Men jag tror också att den kan komma att vara historisk genom att vi hade en puls mellan det stora och det lilla.

Så här tänker jag: Att det är härligt med det stora sammanhanget, rungande JA:n och kraftfull församlingssång – det vet vi och ser fram mot. Nu har vi lärt oss att det går att ha det lilla också i det stora. Hittills har jag bara hört positiva röster om de över 70 små grupper som samlades till Livsnära samtal. Med hjärtat i handen delade vi både historia och tankar om framtid och så gladdes vi åt mötet just i nuet.

På den internationella gudstjänsten talade missionsföreståndaren från Kongo Brazzaville, Patrice Nsouami, om hur Gud finns både i makrokosmos och mikrokosmos och det förunderliga i att Gud blir människa i Jesus. Från det stora till det lilla – och tvärtom. Att se det stora i det lilla. Och att se det lilla i det stora.

Jag tänker på brödundret – där i det stora sammanhanget med tusentals människor erbjuder ett barn sin matsäck. Och det sker ett under. Lite så kändes det med alla fina möten i de Livsnära samtalen.

Ulla Marie