Nya diakoner och pastorer!

11 november 2010

 

Är just nu på Ekerö med femton blivande diakoner och pastorer. Missionskyrkan och equmenia bjuder in till fem dagar under året före ordination. Där tar vi upp olika teman som är viktiga i tjänst i Missionskyrkan. Det är också viktigt att blivande diakoner och pastorer möts redan under utbildningen. De ska mötas många gånger framöver i sina olika roller och som medarbetare. Idag möter de vår personalchef Margareta Smedberg Andersson och ordföranden i SKTF-ekumeniska Cecilia Jonsson. De pratar förväntningar, arbetsvillkor, anställning och hur man sätter gränser för tjänsten, så att orken ska finnas länge. Hur många kvällar i veckan kan jag som diakon och pastor orka? Hur hittar jag en god relation till min arbetsgivare? Hur hittar man det goda ömsesidiga förtroendet mellan anställd och församling?

Imorgon möter gruppen ett par personer som jobbar med barn- och ungdomsarbete. Viktigt under dagarna är också samtalen och andaktslivet. På så sätt fördjupas kallelsen än mer.

I den här gruppen vet några redan var de kommer att jobba nästa höst. Andra oroas över hur det ska lösas. Be gärna för våra kandidater om att hitta sin roll, sin plats och sin tjänst för Guds rike.

Ulla Marie

Taggar:


Du ansvarar själv för det du skriver. Det får inte strida mot
svensk lag eller god sed. Vi förhandsgranskar inga kommentarer.

Kommentarer:

  1. På koviken?

    12 november 2010 11:36 av: Emil

  2. Nej, vi är på Marielund, den katolska stiftsgården ute vid Helgö.

    12 november 2010 12:30 av: Ulla Marie

  3. Hoppas ni pratar om vikten av socialkompetens och hur man bemöter människor. Har sett stora brister i detta bland pastorer, speciellt nyutexaminerade.

    12 november 2010 19:27 av: karin

  4. Oj, det låter allvarligt. Kan berätta att jag har ett litet pass om klädsel som i grunden handlar om detta. Det är ju viktigt att läsa sitt sammanhang och inte ställa sig själv i vägen för evangeliet. Respekt för den man möter behöver vara i fokus. Utmaningar av mönster som hindrar behövs förstås men då gäller det att vara strategisk och socialt kompetent förstås.

    13 november 2010 13:17 av: Ulla Marie

  5. Du har nog inte förstått vad jag menar, men det handlar inte om klädsel, även om den, i mitt tycke, är dålig hos pastorn på vår ort. Jag tänker på hur man är i mötet med de människor man möter.

    15 november 2010 12:53 av: karin

  6. Men alltså, då har vi ju en intressant fråga. Är det möjligt att ställa sig i vägen för evangeliet? Och hur gör man det? Vem bestämmer? Ett av argumenten för att kvinnor inte skulle få vara präster/pastorer var ju att de skulle "skymma sikten" för männen, dvs att männen inte skulle kunna koncentrera sig på Gud om de distraherades av en vacker kvinna. (som om det inte skulle kunna vara tvärtom för övrigt...) men det tänker jag, i så fall, är männens problem och säger mer om dom än om kvinnorna framme i kyrkan. Men det handlar ju om utseende. Men socialt? Var går gränsen för att skymma evangeliet? Hur bedömer man det när det är så olika vad olika människor dras till och tycker är ok i hur man bemöter/bemöts osv.?

    17 november 2010 12:40 av: Sara

  7. Jag anser helt klart att det är möjligt att "stå ivägen för evangeliet". Om en pastor inte visar intresse för människor de möter, utan knappt tittar folk i ögonen när de hälsar (om de hälsar) anser iallafall jag att det ger dåliga signaler. Kanske grundar det sig i osäkerhet, men jag vet människor som upplever detta som att pastorn tycker sig vara " för mer" än de som de hälsar på.

    17 november 2010 15:35 av: karin

  8. Efter en uppfriskande promenad vill jag bara förtydliga och avsluta mitt kommentarsskrivande med att säga att att jag har sår i själen efter en uppväxt inom missionskyrkan och är därför väldigt känslig för hur jag blir bemött där. När jag läste "De pratar förväntningar, arbetsvillkor, anställning och hur man sätter gränser för tjänsten, så att orken ska finnas länge. Hur många kvällar i veckan kan jag som diakon och pastor orka? Hur hittar jag en god relation till min arbetsgivare? Hur hittar man det goda ömsesidiga förtroendet mellan anställd och församling?" kände jag att detta är minifrågor i jämförelse med exempelvis bemötandefrågor. Tack och hej!

    17 november 2010 16:14 av: karin

  9. Karin, jag håller förstås med dig om att det är fullt möjligt att stå i vägen på det sättet! Men det är ju också fullt möjligt att som nyutexad pastor göra tvärtom. Och jag beklagar verkligen såren i själen, du är inte den första jag hört om som beskriver sådana från (missions)kyrkliga sammanhang och förmodligen inte den sista (även jag själv har min beskärda del av dem). Men samtidigt är det ju så att det de senaste åren utbildats ganska många pastorer som blivit sjukskrivna förhållandevis snabbt i sina tjänster och det skapar också sår i själen. Det är nog så att samfundet/gemenskapen måste jobba på flera fronter för försöka stävja sår både hos "vanliga medlemmar" och medarbetare. Framför allt för att det ju som bekant inte handlar om siffror i en kolumn utan om såna som du och jag, dvs om helt vanliga människor.

    17 november 2010 22:18 av: Sara

  10. Det moderna samhället formr en ny människotyp - borte är artigheten och närhten.Till och med barn tittar bort när dom möter äldre personer.Vi måste komma till en förändring så att vi bryr oss! Det är hopp tycker jag med bebisarna - dom skrattar och gurglar åt alla!"Bli som barn"

    20 november 2010 21:51 av: olle lundman

Skriv en kommentar    
Användarverifikation Bild för användarverifikation  

Svenska Missionskyrkan

Missionsgåvan till det gemensamma >