Jag lever i ett sårbart samhälle. Sånt vet man om sådär i största allmänhet. När katastrofer drabbar andra länder så känns det tryggt att finnas i Sverige. Nu påminns jag och många andra om att också vårt samhälle är sårbart. Inte av tsunami, jordbävning, eller torka - utan kyla o snö och svårigheter med transporter.

Inte är jag så drabbad. Men lite hälsosam omändring av schemat blev det. Jag skulle ha mött en person från Västmanland och en från Halland idag. De hade troget påbörjat sin färd. Själv fastnade jag efter 2 km och fick inse att det bästa var att återvända hem. Så nu sitter vi här på olika håll i landet och värmer oss. Det går ju dessutom att jobba med dator och telefon för min del.

Men jag kunde inte låta bli att tänka på dem som försökte ta sig fram till sjukhus för att jobba och lösa av dem som kanske knappt kommer därifrån. Eller de personer som behöver hemtjänst och mat för dagen. Vi är otroligt beroende av varandra. Det visar det sårbara samhället. En nyttig påminnelse.

Ulla Marie