Missionsarkiv i bokform
– en nyckel till historien

– Ett forskningsgenombrott.
Med det omdömet inledde Sigbert Axelsson sitt tal när boken Les Archives de Bruxelles/The Brussels Archives (Brysselarkiven) av Gösta Stenström presenterades hos Svenska Institutet för Missionsforskning i Uppsala.

Ett imponerande arbete är det förvisso. Gösta Stenström, som har Kongomission i blodet och själv är uppväxt i landet, har tillbringat 15 år, varav 13 som pensionär, med att gå igenom det omfattande arkiv som byggdes upp i Bryssel av de protestantiska missionerna gemensamt under cirka ett halvt sekel, från tidigt 1900-tal fram till att tidigare Belgiska Kongo blev självständigt. Numera finns arkivet i Sverige.
Boken, som nu ligger klar, kan beskrivas som en nyckel till detta omfattande arkiv. När Gösta Stenström, som egentligen är läkare till professionen, i mitten av 1990-talet gick mot avslutningen av sin tjänst som yttre missionens sekreterare inom dåvarande Svenska missionsförbundet, så hade han beslutat sig för att försöka gå igenom arkivet. Han hann dock inte klart under sin tjänstgöringstid, men tänkte sig att ägna ett par år efter pensioneringen åt detta. Det blev 13 år.
– Fast då har jag sysslat med utgivning av lite andra böcker om Kongo under tiden, säger han och visar listan med en rad böcker om Kongo, alla på franska.

Hans främsta tanke med arkivboken är att den ska ge Kongos folk och kyrkor tillgång till sin egen historia, där de utländska missionerna varit medaktörer.
– Det som ligger i arkivet är folkets historia, säger han. Det är också anledningen till att det just var de protestantiska missionerna som samarbetade när det gällde byrån i Bryssel.
De protestantiska kyrkornas mission stod utanför den makttrojka som utgjordes av kolonialisterna, storfinansen och romersk-katolska kyrkan. Stenström betonar dock att det idag inte finns någon sådan skiljelinje mellan katoliker och protestanter i Kongo utan, tvärtom, ett gott samarbete.
– Men då, på den tiden, fanns det en utbredd känsla i befolkningen att protestanterna, som inte allierade sig med makten, ställde sig på folkets sida i en situation när det folkliga inflytandet i landets utveckling var obefintligt.

Det är denna folkets historia som Gösta Stenström och de som stött honom i arbetet, framför allt Svenska missionskyrkan som står för tryck- och distributionskostnader, menar att kongoleserna själva har rätt till.
De nära 1000 sidor som boken omfattar innehåller – förutom en inledande del där författaren själv ger sin egen vetenskapliga framställning och analys av Kongos nationella och kyrkliga historia – framför allt en förteckning över alla de dokument som finns i arkivet. Därmed blir den till ett användbart verktyg för den som vill forska. Boken ger, utifrån tre olika sökindex, full vägledning om var och i vilka dokument man ska gräva efter information.
Stenström gör ingen hemlighet av att det är kongoleserna han framför allt har haft i åtanke. Därför är boken utgiven på franska och engelska. Materialet finns alltså återgivit på två språk i boken, allt för att göra den tillgänglig internationellt. Men självklart är den också ett effektivt hjälpmedel för svensk missionsforskning.
Boken är utgiven i 700 exemplar på Stenströms eget förlag Kimpese, som lånat sitt namn från hans kongolesiska hemort, men den kommer att distribueras via Svenska Institutet för Missionsforskning, där den ingår i serien Missio som nummer 27.
Boken finns också digitalt publicerad i DIVA, Uppsala universitets digitala arkiv, där materialet digitalt sökbart och lättillgängligt.


En av Stenströms främsta drivkrafter med boken har varit att göra historien tillgänglig för kongoleserna själva. Här är han tillsammans med Josef Nsumbu, numera pastor i Borås, men också den första doktoranden (teologi) från Svenska Missionskyrkans systerkyrka i Kongo.

Text och foto:
Kerstin Klason

Fakta Brysselarkivet

Arkivet byggdes upp som ett resultat av de krav som regimen i Bryssel ålade missionerna i dåvarande Belgiska Kongo. De innebar att allt arbete av samhällsbyggande karaktär – skolor, sjukvård, byggnation, markförvärv med mera – skulle kommuniceras på ett organiserat sätt till regeringen.
För att hantera detta inrättade därför alla protestantiska missioner en gemensam byrå, Congo Protestant Council (CPC).
Den siste föreståndaren för denna byrå var Oskar Stenström, far till bokens författare. Oskar Stenström insåg ganska snart efter självständigheten, att det arkiv som byggts upp riskerade att förfalla och förstöras. Därför gjorde han en personlig insats för att rädda det åt eftervärlden, då han förstod att i de dokument och den korrespondens som samlats, genom sin karaktär utgjorde ett viktigt bidrag i historieskrivningen om Kongo. På eget initiativ såg han till att hela arkivet lastades i en skåpbil för att köras till Svenska missionskyrkans kansli i Stockholm.
Arkivet har sedan dess förvaltats av Svenska Missionskyrkan. Normalt förvaras det på Riksarkivet där det hålls tillgängligt, men har under tiden Stenströms arbete pågått tillfälligt funnits på plats på Svenska Missionskyrkans kansli.