Indisk systerkyrka når drabbade på isolerade öar

De indiska ögrupperna Andamanerna och Nicobarerna hörde till de värst drabbade av jordbävningskatastrofen i Indiska oceanen. Men området är militärt känsligt och inga internationella hjälporganisationer tillåts att arbeta på öarna.
– Vår systerkyrka fanns där före katastrofen och kunde snabbt bygga upp ett hjälparbete, säger Bertil Svensson, Missionskyrkan.

Telefonen ringde hemma hos missionssekreterare Bertil Svensson på kvällen på annandag jul. Det var missionsföreståndare Steven David från Missionskyrkans systerkyrka Hindustani Covenant Church, HCC, i Indien som berättade om de skador den väldiga flodvågen åsamkat de avlägsna ögrupperna Andamanerna och Nicobarerna.

HCC bedriver sedan några år tillbaka ett pionjärarbete på öarna. Man har två egna missionärer där, och bland de 300 medlemmarna finns två lokala pastorer.

Vi är beredda att omedelbart skicka ett team av hälsoarbetare och andra hjälparbetare, berättade Steven David på katastrofens första dag.

– Det var självklart att omedelbart lova ekonomiskt stöd till HCC:s hjälpinsatser, säger Bertil Svensson. Frågan om ekonomiska resurser blir ett av de mindre problemen för den här insatsen.

Brist på dricksvatten

HCC koncentrerar sina insatser till fyra byar. I skrivande stund har man ett team på 21 personer i hjälporganisationen. Tillsammans med den indiska militären, som sedan tidigare har en bas i närheten, har man organiserat distribution av mat. Enligt en rapport från Steven David, som i förra veckan befann sig ute på ögrupperna, är det största problemet tillgång till dricksvatten. Vattenföretaget Solapur Water Services, som en gång växte fram ur projektet ”Tusen brunnar till Indien”, har därför involverats.

Andamanerna och Nicobarerna består av omkring 400 öar, varav bara en tiondel är bebodda. På flera av dem bor folkgrupper som räknas som ursprungsbefolkning med mycket liten kontakt med yttervärlden.
Bland annat för att skydda dessa folkgrupper, men också på grund av öarnas strategiska läge ute i Indiska Oceanen, råder restriktioner för utlänningar. Den stora brittiska biståndsorganisationen Oxfam är en av många som beklagat att de inte tillåts sätta in några hjälpinsatser på ögrupperna.

– Som indisk organisation möter vår systerkyrka inte samma svårigheter, konstaterar Bertil Svensson, som dock undersöker möjligheterna att sända ett team från Sverige för att assistera de lokala hjälparbetarna. Tre personer står redo att resa på kort varsel.

Långsiktiga insatser

Från HCC:s sida räknar man med attde humanitära hjälpinsatserna på Andamanerna och Nicobarerna kommer att behövas under lång tid. Förutom distribution av mat och dricksvatten måste enkla bostäder byggas till de drabbade.

Uppgifterna går vitt isär om hur många människor som är döda eller försvunna, och hur många som blivit hemlösa. Enligt vissa uppgifter rör det som om 6 000 döda och 10 000 försvunna. Från HCC:s sida tror man snarare på uppgifter om 20 000 försvunna.

Svenska Missionskyrkan har öppnat sitt 90-konto för insamling till HCC:shjälpinsatser i katastrofens spår. Efter bara några dagar hade 500 000 kr samlats in, och Svensson tror att siffran mycket väl kan nå 1,5 eller 2 miljoner.

Han gläder sig över den stora viljan att ge bidrag, men tror samtidigt att det inte är osannolikt att katastrof-insamlingarna påverkar givandet till den ordinarie insamling till Missionskyrkans långsiktiga internationella arbete som pågått fram till trettondagshelgen.

– Jag förstår om människor gärna ger stora gåvor till de nödvändiga katastrof-insatserna, men hoppas att församlingar och enskilda samtidigt förstår vikten av att också ge till det långsiktiga arbetet. I detta ligger en svår pedagogisk utmaning, säger Bertil Svensson.

Magnus Stenberg, Sändaren

Läs mer på www.sandaren.se