Gothia Cup Brazzaville
april - maj  2005

- Congo ekolo nabiso to bonga saian go, congo, sjunger vi.

Vi står i en stor ring, hand i hand i mitten av planen, precis som vanligt när vi ska inleda ett träningspass. Jag och Linda sjunger med i sångerna på kikongo som vi nu efter åtta månaders tid i Kongo kan utantill. Snart ska vi lämna detta underbara land och alla härliga människor som blivit vänner för livet.
 
April månad kom alltså att bli vår sista månad som fotbollsvolontärer i Kongo.  Den började i samma rasande tempo som de tidigare. Vi inledde med ett nytt seminarium för tränargänget. Som vi i tidigare månadsbrev beskrivit har vi olika teman under träningspassen. Under mars månad hade vi temat skott, finter och dribblingar. Under april la vi tyngdpunkt på överlämningar, överlappningar och inlägg. Vi ville också fortsätta ännu lite mer med att utveckla skotteknik eftersom vi märkt att det var något som verkligen var nödvändigt i alla grupperna. Som vanligt under seminarierna var alla tränare entusiastiska att lära sig nya övningar och ta in ny information. Det är väldigt roligt att leda en grupp där man märker att de verkligen vill lära sig mer och att de själva är med och ger reflektioner och kommentarer.
 
Barnen fortsätter att strömma till fotbollsprojektets aktiviteter. Under april kunde vi ge plats åt barn som väntat på reservplatser. Vi hade under våren märkt att vissa barn var inaktiva, det vill säga de kom aldrig när det var träning. Därför kunde vi ge plats åt barn som stått och väntat på att få börja hos oss. För de som var 13 år eller äldre gjorde vi precis som tidigare. De fick genomgå ett enklare praktiskt test. Nästa inskrivning av barn kommer att ske i december.
 
Mfilous två annex, Thomas Sankara och Mansimou börjar struktureras upp mer och mer. Det är bestämt att vi ska ha max 100 barn i åldrarna 9-15 år på varje annex till att börja med. Intresset för Thomas Sankara är enormt och det börjar även öka på Mansimou. Detta beror till stor del på att planen där blivit mycket bättre. Ledare från Mfilou åker varje vecka ut till annexen för att hjälpa till med träningarna och leda utvecklingen i ”gothia andan” tillsammans med nya tränare.
 
Innan vi åkte hem gjorde vi tillsammans med Doris ett register över alla barn som är med i projektet. Där finns deras inskrivningshandlingar, födelsebevis och resultat från läkarundersökningarna samlat i pärmar och även i ett dataregister. Detta gör det enklare för fortsättningen när man skall göra nyinskrivningar och uppdatera vilka som är aktiva/inaktiva.
 
Vår avslutning blev båda härlig och sorglig. Vi hyrde bussar och åkte med tränarna på en utflykt till ett paradis-ställe lite norr om Brazzaville. Där badade vi, åt och skrattade i flera timmar. Vi satt också samlade och hade en utvärdering tillsammans om vad vi volontärer tyckte hade varit bra eller mindre bra under vår tid i Kongo. Kongoleserna gav också sin syn på den tid vi haft tillsammans. Vi skiljdes åt framåt kvällningen och kände en oerhörd glädje över att vi fått vara med och lära känna projektets "stora hjältar" som verkligen lägger ner hela sin själ och engagemang för detta projekt.

Även med barnen hade vi en underbar avslutning. De höll tal som gjorde oss berörda inpå djupet. Det var ytterst svårt att säga adjö till alla underbara barn och ungdomar. Men vi är eniga om att vi snart kommer tillbaka till Kongo-Brazzaville för att hälsa på alla vänner och vår nya familj igen!
 
Varma hälsningar
Olle och Linda
                  /gm. Olle