|
Gothia Cup Brazzaville
2006-04-27
Efter dryga sju månaders spel ljuder slutsignalen genom luften. Matchen har nått sitt slut... Hur kan man då sammanfatta denna, för oss oförglömliga, kamp?
Jaa, det var två riktigt spelsugna volontärer som kom till Kongo i september 2005. Solen sken, gräset började gro efter en lång torrperiod och luften vibrerade av förväntningar. Som ni förstår var allt upplagt for en festföreställning utan dess like.
Men redan tidigt i matchen hamnade laget i en djup formsvacka. Skadelistan var lång och mörk, som snabeln på en solbränd elefant: Afrikamage, nageltrång (med påföljande operation), öroninflammation, amöba, löss, solsting, kräkningar, räserbajs, klumpfot, myggbett, forobett, loppbett, bett, bett, bett... ja de fotbollsbitna volontärerna hade det minsann inte lätt.
Ett tag var laget nästan helt utspelat och bortfintat ända till Pointe Noire. Men några ivriga hejaramsor, ett par bitar vitt bröd och lite piggsvinskött fick sen volontärerna att tagga till ordentligt.
Andra halvlek har sedan bara varit en enda lång uppvisning i propagandafotboll. En sprakande blandning av spelförståelse à la Zidane, läckerheter à la Ronalidinho och kämpaglöd à la Håkan Mild. Fast strået vassare. Trots detta solklara övertag har volontärerna ännu inte lyckats avgöra matchen.
Sofia har nu fått ett fantastiskt erbjudande från en än så länge anonym storklubb utanför Rada, som ligger nånstans lite utanför Lidköping, som i sin tur ligger där nånstans på västgötaslatten. Hon beräknas därför inom kort lämna planen.
Gustav å sin sida har förlängt sitt kontrakt, och kan därmed delta även i förlägningen. Med sin nya superlön (två klumpar foufou varje kväll), är nu förväntningarna skyhöga på den unge bollkonstnären från SBTK (Skepplanda Boll-Trollar-Klubb)
Med denna solklara analys hoppas vi ha rätat ut alla frågetecken... eller kanske har vi inte fått sagt någonting. Men så blir det ibland. Vi vill faktiskt denna gång bara säga; Tack, Tack och Hej, Hej!
Sofia & Gustav |
|
 |